Alla kommuner i Sverige har ett ansvar för att följa upp vad som händer med ungdomar i gymnasieåldern som varken studerar eller jobbar. Men inför arbetsmarknadsnämndens möte i onsdags rapporterade förvaltningen att staden saknar kontakt med 859 av de här 16-19-åringarna.

Karin Rågsjö (V) tycker att staden måste göra mer för att nå dessa ungdomar.

– Många i den här gruppen har inte hängt med i skolan och slussas ut. De hamnar i ett limbo. Den första åtgärden är att skapa en mer jämlik skola, där ungdomar inte slås ut.

Karin Rågsjö efterlyser också bättre rutiner för att hitta den här gruppen innan det är för sent.

– Skolan borde se till att de söks upp när de har varit borta i fjorton dagar. Om det dröjer tio månader kan loppet redan vara kört, de får jättesvårt att skaffa jobb i framtiden.

Dyrt i längden

Vänsterpartiet har lagt ett förslag om att man ska kartlägga vilka områden de här ungdomarna kommer ifrån.

– Vi vill se var de finns. Man kan misstänka att det finns en klassproblematik här, men som det ser ut idag vet vi inte det.

I Malmö har man tagit sig från att vara sämst i landet på att kontakta gymnasieavhoppare till att i dag ha en hundraprocentig uppsökningsfrekvens. Richard Rasmussen är samordnare på Malmö stads uppföljningsgrupp.

– Vi jobbar systematiskt. Först skickar vi brev, får vi inget svar ringer vi och till slut gör vi hembesök. Det blev runt 150 dörrknackningar förra läsåret.

Richard Rasmussen säger att många kommuner nöjer sig med att skicka ett brev till ungdomarna som berörs av lagen om uppföljningsansvar. På det viset har man fullgjort sitt ansvar.

– Som lagen ser ut handlar det bara om en informationsplikt, men vi har gått ett steg längre. Många av de här ungdomarna står långt ifrån arbetsmarknaden och då kan vi fånga upp dem och ge dem hjälp på vägen.

På uppföljningsgruppen arbetar flera studie- och yrkesvägledare, tillsammans med en kurator eftersom många i den här gruppen mår dåligt.

– Vi känner att vi har Malmö stad i ryggen för detta. Det blir ju väldigt dyrt i längden om de här ungdomarna glider längre och längre ifrån arbetsmarknaden.

”Bättre och bättre”

Ulla Hamilton (M) är arbetsmarknadsborgarråd i Stockholm. Hon tycker att arbetet med de här ungdomarna fungerar i huvudsak bra.

– Det går bättre och bättre. Vi har lagt mer resurser på det här än tidigare år. Vi är mer framgångsrika än 2012, då det var 55 procent som vi inte nådde.

Ulla Hamilton menar att problemen med den här verksamheten tidigare har varit att den flyttats från utbildningsförvaltningen till arbetsmarknadsförvaltningen, därför har det tagit tid att lyfta över ansvarsområdet. Hon tycker inte att en jämförelse med Malmö är rättvis, eftersom hon anser att det är svårare att nå ungdomar i Stockholm.

– Vi har en större utmaning i att nå fler ungdomar på många ställen. Den här verksamheten förutsätter ju också att man vill bli nådd och det är det inte alla som vill, it take’s two to tango.