Så sent som i februari låg MP på ynka 3,1 procents stöd – översatt till väljare saknades då nästan 70 000 sådana – och man får gå tillbaka till oktober 2021 för att hitta en mätpunkt där partiet har näsan över vattenytan, det vill säga lockade över 4 procent av väljarna.

De 3,6 procent de fick i den senaste opinionsmätningen betyder att MP i skrivande stund behöver ett helt Karlskoga – drygt 30 000 röster – för att klara riksdagens spärr på på 4 procent.

Å andra sidan är situationen långt ifrån obekant för de gröna väljarna.

Finns en ”tipping point”

Sedan MP första gången kom in i demokratins finrum 1988 har de fyra gånger, vid vartannat val, gjort det tack vare stödröster från väljare som egentligen har ett annat parti som första preferens: 1988, 1994, 2002 och 2018.

– Det mest sannolika är att MP räddas kvar av stödröster i år också. Sen beror det lite på hur de ligger till inför valet. Det finns en kritisk gräns, en tipping point, där man inte längre stödröstar. Exakt var gränsen går är svårt att veta, men om ett parti hamnar under 3 procent börjar folk dra sig för att stödrösta på dem, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Varifrån det huvudsakliga stödet kommer att komma är lätt uträknat. Från i första hand Socialdemokraterna och i andra Vänsterpartiet. Centerpartiet kommer däremot inte att ha särskilt många röster att ge bort.

– C kommer inte att ligga lika högt som tidigare och har inga vänner kvar. Deras gamla vänner gör ju allt de kan för att sänka dem. Det här är något som aldrig hänt förut, att de borgerliga har två huvudfiender: C och MP. När det gäller MP använder de borgerliga dem som de använde V en gång i tiden. För dem är MP de nya kommunisterna, säger Peter Esaiasson.

Valvinden avgör

Zeth Isaksson, doktorand i sociologi vid Stockholms universitet, som bland annat forskar på väljarbeteenden, tror också han att MP kommer att räddas kvar i riksdagen med hjälp av stödröster. 

– Ju närmare valet vi kommer och ju tydligare blocken blir, desto mer kommer det att ses som nödvändigt av framför allt rödgröna väljare att MP är kvar i riksdagen, säger han och påminner om 2010. Då var budskapet högerifrån att man måste rösta på hela alliansen för att säkra dess valseger och KD räddades kvar i riksdagen med hjälp av stödröster från andra alliansväljare.

Till skillnad från Peter Esaiasson vill han inte ange någon gräns där väljare, både de egna och eventuella stödsympatisörer, börjar överge partiet. Men att en sådan finns är det ingen tvekan om.

– Ett bra exempel är Fi vid valet 2018. Inför valdagen visade opinionsundersökningar att 90 procent inte trodde att de skulle komma in i riksdagen. Många som egentligen hade Fi som etta gick istället då över till V och MP, säger han.

Övre gräns för stödröster

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, påminner om annan ”tipping point”, en som gör valutgången mer oviss. 

– Säg att ett parti ligger runt 4,4 procent – hur säkert är det egentligen? Det kan bli så att många som tänkt stödrösta på partiet då tror att det inte längre behövs och istället röstar på sitt förstahandsval, säger han. 

– Men det är mycket som spelar roll. Är partiet på uppgång? Sackar det ihop fullständigt? Om ett parti förlorar tiondel efter tiondel inför valet så kanske folk börjar fundera på att inte stödrösta. 

Liberalerna har fram till nyligen varit i ett lika ansträngt läge som MP. Är det någon skillnad på hur eventuella stödröstare till höger och vänster agerar?

– Problemet på högersidan är att det finns två partier som kan behöva stödröster: L och KD. De senare har ju prenumererat på borgerliga stödröster och hade inte inte kommit in i riksdagen om inte M-sympatisörer röstat på dem. Men hur sjutton ska väljarna tänka om också L behöver stöd? 

Enligt Henrik Ekengren Oscarsson är valet förmodligen enklare för de rödgröna väljarna. För utan MP blir det ingen fortsatt rödgrön regering. 

– På högersidan behöver väljarna också göra ett ideologiskt val. Att ge sin röst till L är en signal om att man vill ha en så liberal regering som möjligt. Den ideologiska skillnaden är stor mellan att stödrösta på L och att stödrösta på KD.