Tidigare i våras berättade regeringen att den omdebatterade bortre gränsen i sjukförsäkringen ska försvinna. På så vis ska människor slippa bli utförsäkrade. Men nu säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) att det också behövs hårdare kontroller av de sjukskrivna. I höstbudgeten ska Försäkringskassan få mer pengar för att kunna utföra kontrollerna.

– Vi behöver stärka kontrollen vid de tidigare tidsgränserna i sjukförsäkringen, men också rätten till rehabilitering och det samordningsansvar som Försäkringskassan har, säger Annika Strandhäll (S) till SVT Nyheter.

Efter att sjukskrivningarna under många år minskade, mycket som en följd av alliansens hårdare regler, har de sedan 2011 ökat igen. Och enligt Försäkringskassan väntas kostnaden för sjukpenningen bli 11,8 miljarder kronor i år – en ökning med drygt 40 procent sedan 2011.

Ökat ohälsotal är problemet

Pathric Hägglund, forskare på Inspektionen för socialförsäkringen, menar att en anledning till de ökade kostnaderna är att Försäkringskassan har blivit sämre på att kontrollera individers rätt till ersättning.

Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, menar att grundproblemet är ett annat:

– Man måste titta på varför ohälsa skapas. Det stora problemet är inte att människor överutnyttjar systemet, utan att ohälsotalen i välfärdssektorn ökar. Det beror i sin tur till stor del på slimmade arbetsorganisationer med för få anställda per brukare. Välfärden behöver ökade resurser, säger han.

Han menar att alliansregeringens fokus på kortsiktiga lösningar, på hårdare regler som ett sätt att minska kostnaderna, uppenbarligen inte hade effekt.

– Sjuktalen sjönk från 2002 och sedan i ett antal år, men när vi borde ha sett effekten av alliansens rehabiliteringskedja, då ökade sjuktalen igen. Antagligen för att de inte fokuserade på grundorsakerna till varför sjuk- och ohälsotalen ökar.

Måst jobba långsiktigt

Kjell Rautio menar att hårdare kontroller inte måste vara fel i sig – med de löser inte huvudproblemet. Fokus borde istället ligga på att ta fram långsiktigt hållbara lösningar.

– Debatten borde mer handla om arbetsmiljö, om förebyggande arbetsmiljöarbete, att hitta rehabiliteringsinsatser som anpassas efter individen och ger långsiktig effekt. Att höga sjuk- och ohälsotal skulle handla om attityder och värderingar och ett system som överutnyttjas, det är en myt som forskare har slagit hål på för länge sedan.