Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson för Centerpartiet, är en av dem som menar att det finns all anledning till oro.

– Nedskärningarna kommer att slå på alla håll. Vi får färre vårdplatser, stängda avdelningar, längre köer och sämre tillgänglighet. Människor kommer att fara väldigt illa rent medicinskt, säger han.

”Orimligt med höjd skatt”

I och med årets budget skjuter regeringen till 16 miljarder kronor till regionerna. Ändå saknas 24 miljarder för att regionerna ska få plus och minus att gå ihop, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). 19 av 21 regioner planerar för nedskärningar i vården under året, enligt tidningen Vårdfokus enkät. Huvudorsaken är inflationen, som inte minst drar upp kostnaderna för pensionsutbetalningar.

Det är tufft för alla och varken hushåll eller kommuner och regioner kan räkna med att kompenseras från staten för allt. Så har det låtit från finansminister Elisabeth Svantesson (M). Men det är ett orimligt sätt att tänka eftersom inflationen ligger bortom regionernas kontroll, anser Anders W Jonsson. Regeringen måste lätta på plånboken och skjuta till pengar, anser han.

– Det vore en sak om det handlade om en eller två regioner, men det är så gott som samtliga som sitter med de här problemen, säger Anders W Jonsson.

Han pekar på att även om regionerna är huvudmän för vården står staten för en tredjedel av finansieringen. Staten har också helt andra möjligheter att kompensera för inflationen än regionerna, som får den absoluta merparten av sina intäkter från regionskatten, anser Anders W Jonsson.

– Det är så stora belopp som saknas att en region inte kan hantera det genom att höja skatten, det skulle få orimliga konsekvenser.

Lång väntan på strålbehandling

Vänsterpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Karin Rågsjö pekar på de problem vården redan brottas med. Ett sådant är köerna i cancervården. 71 procent av de patienter som behövde strålbehandling i fjol fick vänta längre än vad som som anses acceptabelt, enligt de så kallade standardiserade vårdförlopp som regionerna använder sig av.

– Det finns risk för att den fantastiska överlevnaden i cancer vi har i Sverige börjar ruckas. Då är vi väldigt illa ute, säger Karin Rågsjö.

Väntetiderna på akuten är en annan huvudvärk för landets regioner. Trots flera larmrapporter om att överbelastningen på akutmottagningarna kostar människor livet går utvecklingen inte åt rätt håll. I december 2023 fick nära hälften av dem som besökte en akutmottagning vänta mer än fyra timmar, i Stockholm två tredjedelar.

Det finns risk för att den fantastiska överlevnaden i cancer vi har i Sverige börjar ruckas. 

Satsning på primärvården har lyfts fram från partier till både höger och vänster som ett sätt att avlasta akutmottagningarna. Också sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) – som avböjer intervju med Dagens ETC – lyfte fram primärvården i den maratondebatt om vården som Socialdemokraterna tog initiativ till i riksdagen nyligen och som Dagens ETC rapporterade om. Primärvården hör till det regionerna måste prioritera för att långsiktigt förbättra vården, enligt sjukvårdsministern.

– Om man inte gör det kommer man framöver att få mycket högre kostnader och sämre vård för patienter, sa Acko Ankarberg Johansson.

Regeringen slänger ansvaret i regionernas knä, anser Karin Rågsjö.

– Alla tycker ”primärvården ska vi stötta, det är fantastiskt”. Men om man inte från statens sida har en generalplan, då blir det ingenting. Man kan inte låta bli att ge tillräckligt med statsbidrag och ändå hoppas att primärvården ska funka utmärkt, säger hon.

S: 90-talskrisen spökar än

Konsekvenser av nedskärningarna blir inte bara stora – de blir också långvariga. Det befarar Socialdemokraternas sjukvårdspolitiska talesperson Fredrik Lundh Sammeli. Möjligheterna att möta den enorma brist på bland annat specialistsjuksköterskor regionerna står inför de kommande åren blir inte större av att personal nu sägs upp, konstaterar han.

– Den här sjukvårdskrisen riskerar att slå sönder grunden i sjukvården på ett sätt som vi kommer att få leva med i decennier, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Han jämför med uppsägningarna under 90-talskrisen som han menar att regionerna fortfarande lider av sviterna från.

– Man tappade hela generationer som idag skulle ha varit de där skickliga erfarna kollegorna som kunnat vara mentorer för de nya, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Här och nu kan konsekvenserna bli extra kännbara i glesbygd som i hans egen hemregion Norrbotten, påpekar han.

– En nedlagd vårdcentral i en stad där det finns flera andra innebär en försämrad tillgänglighet, men måste inte vara en katastrof. Men om den enda som finns försvinner drabbas människor enormt mycket, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Rödgröna pengar inte nog

När oppositionspartierna la fram sina budgetförslag i oktober var inget av dem i närheten av att täcka de 24 miljarder som SKR senare räknat med saknas i regionerna. Vänsterpartiet krävde däremot att regeringen skulle lägga fram en extra ändringsbudget med tillskott till vården efter att SKR lagt fram sin larmrapport. 

Nu försöker alla oppositionspartier öka pressen på regeringen att skjuta till pengar, allra senast i vårändringsbudgeten i april. Det är också något regeringen flaggat för kan komma att ske, även om det knappast kommer att handla om några 24 miljarder. Hela förra årets vårändringsbudget innehöll inte mer än 4 miljarder. 

Nyligen krävde Socialdemokraterna att regeringen ska ge besked omedelbart till regionerna om nya pengar för att undvika uppsägningar. Acko Ankarberg Johansson betonade under riksdagsdebatten att regeringen följer utvecklingen noga.

– Det är ingenting vi säger. Det är inget pr-trick. Det är så på riktigt, sa hon.