BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Jonas Ransgård som är kommunalråd för Moderaterna, ett av de partier som ligger bakom att utredningen gjorts, tycker att den visar att det nu är stora utmaningar som väntar staden på sikt.

– Det är verkligen inte läge att leta nya åtaganden, gratisjippon eller nya kostnader för kommunen just nu, säger han.

Alliansen föreslår med anledning av rapporten en serie åtgärder för hur kommunen ska arbeta för att stoppa den negativa utvecklingen. De vill att framtida kommunala budgetar ska redovisa tydliga åtgärder för hur de ekonomiska förutsättningarna ska förbättras. Men frågan ska ännu avgöras i kommunstyrelsen.

”Behöver vara stramare”

Kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) -menar dock att situationen inte är så illa som rapporten visar. Hon framhåller att redan budgeten för 2018, som de rödgröna presenterade tidigare i år, innehåller vissa åtstramningar. Det viktiga för henne är att kommunen inte hamnar i en situation där den behöver spara på de så kallade kärnverksamheterna, alltså skolor, vård och omsorg.

– Vår ambition är att klara det här utan att angripa kärnverksamheten. Och jag tror att det finns en hel del pengar att spara på byråkrati och administration. Det visar vi i budgeten för 2018. Men vi har en tre, fyra år framöver där vi behöver vara stramare. Men jag tror att det går att göra utan att behöva ge oss på kärnverksamheten, säger hon.

I budgeten för 2018 planerar de rödgröna att spara 55 miljoner kronor på effektiviseringar. Där handlar det bland annat om att ”vässa” IT-arbetet, vilket ska spara 25 miljoner under året, och en ”smalare” administration, som också planeras spara runt 25 miljoner.

Ljusare än rapporten visar

När regeringen presenterade sitt budgetförslag för hela landet framkom att de satsar 20 miljarder på utökat stöd till kommunerna framtill 2020. Sedan tidigare har Sveriges kommuner och landsting, SKL, beräknat att kommunerna saknar cirka 40 miljarder till 2020. SKL:s chefekonom Annika Wallenskog sa då till ETC Göteborg att lösningen för kommunernas ekonomi är en blandning av höjda statsbidrag, höjda kommunalskatter och effektiviseringar i kommunen för att klara ekonomin.

Ann-Sofie Hermansson framhåller de ökade statsbidragen som en anledning till att situationen ser ljusare ut än vad som speglas i rapporten.

– Rapporten utgår från att allt annat är lika och så kommer det inte vara. Vi har haft två mandat-perioder där den borgerliga regeringen sänkt skatten, och de pengarna har ju tagits någonstans ifrån. Där behöver vi få till en diskussion om hur fördelningen ser ut mellan staten och kommunerna

Höjd pensionsålder

Utöver de ökade statsbidragen tror Ann-Sofie Hermansson att den förändring av pensions-åldern som nu är på väg kommer underlätta situationen för kommunerna eftersom fler då kommer kunna bidra till stadskassan under längre tid.

– Vi pratar här om situationen år 2035 och tills dess kommer vi nog se en förändring av pensionsåldern. Många i LO-kollektivet är slutkörda innan 60-årsåldern och det är inte dem vi pratar om. Dels ska vi inte ha ett arbetsliv som ser ut som, men bortsett från det så är det många människor som kommer kunna jobba längre, och som vill göra det, säger hon.

Men Ann-Sofie Hermansson avvisar en höjning av den kommunala skatten, som hon menar är orättvis, som en lösning. I stället vill hon se en höjning av den statliga skatten.

– Min uppfattning är att det är den statliga skatten som vi sa ska diskutera, inte kommunalskatten. Den är, menar jag, en orättvis skatt: undersköterskan betalar lika mycket som direktören. Vi behöver ha ett samtal med staten och diskutera fördelningen mellan kommunerna och staten.