Rektor Nils Kaiser säger att Hjällboskolan kan ligga i topp tio bland skolor i Sverige med den största budgeten. Det är annat som måste till. 

– Jag tror inte att vi behöver mer personal utan rätt personal. Vi har ett enormt behov av matematik- och NO-lärare. Majoriteten av barnen på Hjällboskolan är födda i Sverige och har gått svensk förskola, men når ändå inte målen. Där tror vi att det är kopplat till ett utanförskap. En liten känsla av hopplöshet och att ”det spelar ändå ingen roll för mig om jag kommer fem minuter sent” säger rektor Nils Kaiser. 

”Går inte att önska sig andra elever”

De yngre åldrarna har särskilt mycket svenska för att göra skolgången lättare hela vägen upp till gymnasiet. 

– Det går inte att önska sig andra elever, vi har de eleverna som bor här. Men det är inte bra med det fria skolvalet. Det gör att man ofta vänder sig bort från någonting. Utan att veta vart man kommer. Vi tappar dem som är motorer i en klass. Det övre skiktet som driver en klass framåt och som får med mellanskiktet. Nu faller toppskiktet bort och mellanklasseleverna, de där som hakade på, ska driva klassen framåt. Det fungerar inte riktigt, säger Nils Kaiser. 

”Många i en social utsatthet”

Han berättar att en del av dem som väljer bort Hjällboskolan inte gör det på grund av skolan, utan för att de egentligen inte vill bo där. 

Hur ser du på Göteborgs arbete med segregationen?

– Det är olyckligt när det blir för många som inte har arbete på samma ställe. Det är inte bekymmersamt att de kommer från samma land eller är nyinvandrade till Sverige, men arbete, språk och utbildning är så otroligt viktigt. I Majorna är det också många som lever i en social utsatthet med arbetslöshet och den stadsdelen mår inte så bra av det heller. Så ju fler som har arbete desto bättre. Men det är svårt för en kommun att säga att nu skapar vi arbete för det blir bara små konstruerade yrken. En massa åtgärder som man vet blir ett treårigt projekt eller så.

Har du någon idé om hur man skulle kunna göra istället?

– Nej.