I kronor handlar det om en skillnad på 12 000 – nästan dubbelt så mycket som när LO:s första lönerapport skrevs för 15 år sedan, då skillnaden var 6 500 kronor. Utvecklingen innebär att löneskillnaden nu är lika stora som de var under 30-talet. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

"Skapa ny underklass"

– Skillnaden var som lägst under 60- och 70-talen när det blev fart på industrierna och industrifacken var starka. När det började gå nedåt för produktionen tappade arbetarna möjligheten att hålla jämna steg med tjänstemännen. Sedan slutet av 90-talet har arbetarna halkat efter allt mer, säger Mats Larsson, utredare på LO. 

Samtidigt poängterar han att reallönerna har ökat i princip varje år de senaste 20 åren, och det ungefär lika mycket
för arbetare som för tjänstemän. Räknat i procent har lönegapet heller inte ökat de senaste åren – skillnaden har legat på ungefär 47 procent. Men i kronor gör det ändå att tjänstemännen drar ifrån. Och det innebär en risk, menar Mats Larsson.

– För stora skillnader är inte bra, det leder till ökad ojämlikhet i samhället och ett utbrett missnöje. Ändå pratas det nu om låglönejobb för att få fler i arbete. Då är vi på väg att skapa en ny underklass. Dit vill vi inte, säger han. 

Mats Larsson menar att ett växande lönegap ökar splittringarna i samhället, och att det är en grogrund för främlingsfientlighet där ett parti som Sverigedemokraterna kan växa sig starkare. 

– SD spelar ju på de strängarna. Och ser man att andra har det betydligt bättre, då är det lättare att falla för deras lösningar. Samma sak har vi ju sett nu i USA, det har varit Trumps taktik.