Problemet som Konkurrensverket pekar på är att en vårdcentral som erbjuder sina patienter digitala vårdtjänster får en lägre ersättning per patient än vad en nätläkare baserad i en annan region får om samma patient söker sig dit istället.

Mindre resurser

Vidare ingår utomlänsersättningen, alltså den ersättning som nätläkare får, i samma budget som vårdcentralerna. Exakt hur finansieringen går till skiljer sig åt mellan regionerna, men oavsett modell visar de intervjuer med regionerna som Konkurrensverket genomfört inför rapporten att sju av tio vårdcentralchefer anser att ersättningen till de digitala vårdtjänsterna i slutänden innebär att deras vårdcentraler får mindre resurser.

– Utomlänsersättningen innebär att regionerna får betala för tjänster som de inte beställt. Bristen på avtal innebär också att regionerna varken kan påverka innehållet i de digitala tjänsterna eller systematiskt följa upp vilka tjänster som utförs, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten till Dagens juridik.

Mer konkurrens lösningen

För att komma till rätta med situationen föreslår Konkurrensverket att tjänster som utförs av privata företag med offentlig finansiering ska upphandlas i konkurrens. 

”En sådan konkurrensutsättning innebär dels att eventuella stordrifts- och samordningsfördelar åtminstone delvis kommer det offentliga till godo, dels att det offentliga tecknar ett avtal som innebär att företagen förbinder sig att verkligen utföra tjänsterna till de överenskomna villkoren”, står att läsa i rapporten.

Myndigheten skriver också att regionernas ersättningsmodeller för vårdcentraler skulle kunna användas som utgångspunkt även för de privata, digitala vårdgivarna.