Enligt Jesper Strömbäck är dagstidningarnas roll i nyhetsflödet fortsatt stark, trots rasen i upplagor.

– De nyheter som fångas upp av radio och tv och som cirkulerar och diskuteras i sociala medier bygger ofta på ett grundarbete som har gjorts av dagspressen.  Det gör att dagstidningarna betyder oerhört mycket för rapporteringen kring vad som händer inom politiken och i samhället, inte minst på det lokala planet, säger han.

”Behöver nya affärsmodeller”

Jesper Strömbäck är övertygad om att dagstidningen har en framtid, även om den på många sätt kan vara olik dess historia. Att två stora lokala tidningar slås samman ser han som ett oroande tecken ur ekonomisk synvinkel.

– Dagstidningarna behöver hitta nya affärsmodeller och för att det arbetet ska bli så lyckosamt som möjligt behöver vi många ägare som experimenterar med olika former. Att mångfalden minskar betyder att chansen att lyckas blir mindre, konstaterar han.

Även Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling ser med oro på hur antalet kanaler minskar.

– Sammanslagningen av Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad görs ju inte för att utveckla journalistiken, utan är en ren besparingsåtgärd.  Effekten av samgåendet blir att fler artiklar kommer att publiceras i flera titlar, vilket är till nackdel för mångfalden inom journalistiken.

Litet kommersiellt värde

Han spekulerar dessutom i hur affärsuppgörelsen mellan tidningarna och deras ägare Bonniers egentligen ser ut.

– Det har presenterats som en affär där Bonniers har köpt Helsingborgs Dagblad. Men det skulle vara intressant att se vem som betalar och för vad. Frågan är om det inte kan vara så att Sydsvenskan får betalt för att ta sig an Helsingborgs Dagblad, vilket i så fall ger en inblick i hur litet kommersiellt värde dagstidningar i dag anses ha.