– Vi har inte brytt oss om narkotikadödligheten tillräckligt och inte satsat på preventiva åtgärder, säger Bengt Svensson, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Ändå finns det gott om vetenskapsbaserad kunskap och erfarenhet om varför överdoser sker och hur de kan förebyggas.

– Det finns effektiva metoder som används i många europeiska länder. I Danmark och Norge finns bland annat naloxon­projekt och konsumtionsrum, vilket har minskat dödstalen. Naloxon är ett motgift som häver en överdos omedelbart, säger Bengt Svensson.

Regeringens enda konkreta förslag är att ta bort kommunernas veto mot sprutbytesprogram. Det är bra, men det kommer inte att ha några större effekter på narkotikadödligheten, menar han.

30 000 är narkotikaberoende

Hur många som är narkotikaberoende i Sverige idag är osäkert, siffran 30 000 brukar anges.

– I senaste ANDT-strategin (Alkohol, narkotika, dopning, tobak) från regeringen är det betydligt högre siffror som anges. Om antalet ökar eller minskar har vi dålig koll på, men en viss ökning har vi sannolikt, säger Bengt Svensson.

Folkhälsominister Gabriel Wikström anser ändå att den svenska narkotikapolitiken i stort varit framgångsrik.

– Det finns en negativ attityd mot narkotika som gör att de flesta aldrig provar, säger han.

Han vill inte uttala sig om några av de konkreta förslag för att få ner dödligheten som Bengt Svensson och hans kollegor förordar.

– Narkotikaproblematiken är en viktig fråga. Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda orsakerna bakom dödligheten och inväntar utredningen, säger Gabriel Wikström till Dagens ETC.

Behandlingshem läggs ner

Bengt Svensson menar att varken orsakerna bakom dödligheten eller de flesta av de väl beprövade metoderna för att få ner den behöver utredas vidare.

– Däremot behöver effekterna av exempelvis konsumtionsrum studeras liksom vad nedskärningarna av den kvalitativa institutionsvården haft för betydelse, säger han.

Enligt Bengt Svensson har den svenska narkotikapolitiken allt mer inriktats mot läkemedelsbehandling. Idag får nästan dubbelt så många, 5 000 personer, någon form av ersättningsdrog, jämfört med 2006.

– Samtidigt har nedläggningen av ett flertal behandlingshem medfört att det har blivit svårare för dem som vill ha medicinfri behandling att få hjälp. Båda delarna behövs, det måste finnas en valfrihet, säger Bengt Svensson.