Alliansens företrädare hade lagt en motion om att öka tryggheten i Göteborg bland annat genom att öka antalet kameror. Den bordlades till nästa möte.
För att få sätta upp kameror krävs tillstånd från länsstyrelsen och det finns tydliga regler kring hur kameror får användas. Jonas Ransgård, kommunalråd för Moderaterna, menar att dagens lagstiftning kring kameror värderar den personliga integriteten för högt.
– Vi menar att lagstiftning för kameror är för effektiv. Det är för svårt att få tillstånd av länsstyrelsen att få sätta upp kameror. Därför behövs det tas ett initiativ till ändrad lagstiftning. Kommunstyrelsens ambition är att kamerorna ska bli fler, säger Jonas Ransgård.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Förebygger brott
Jonas Ransgård menar att kameror är ett effektivt verktyg för att öka tryggheten.
– Brottsförebyggande rådet har kommit med en rapport där de slår fast att kamerorna har en brottsförebyggande effekt. Vet man att det finns kameror tänker man efter före och undviker platser som är bevakade. Däremot har de ingen förebyggande effekt på oplanerade brott, men där ökar uppklarningsmöjligheterna däremot. Det är ju en pågående debatt om huruvida kameror är effektiva eller inte. Och även om kommunstyrelsen var enig i att skicka ut det här uppdraget till stadsdelarna är det uppenbart att det finns olika syn på det här, speciellt mellan mig och Daniel Bernmar (V).
Kommunstyrelsen gav i maj förra året i uppdrag till stadsledningskontoret att undersöka möjligheterna att utöka antalet platser som kameraövervakas. Nu har samtliga nio stadsdelsnämnder inkommit med önskemål kring var kameror kan placeras i deras område.
Alla nämnder utom Norra Hisingen och Örgryte-Härlanda har uppgett att de ser ökade behov av kameraövervakning i sina områden. I Angered har stadsdelsnämnden identifierat 20 platser som har behov av kameraövervakning. Flera av nämnderna skriver dock i sina svar att de är tveksamma till vilka effekter ökad kameraövervakning kommer ha för tryggheten.
Jonas Ransgård framhåller två fall där kameror använts för att kunna klara upp brottet efter att det hänt.
– Både vid dubbelmordet på Vår krog och bar och lastbilsdådet i Stockholm så bygger uppklarnandet mycket på att kamerorna finns. Det är tveksamt om det hade blivit någon fällande dom för dubbelmordet om inte kamerorna hade funnits.
”Inget egenvärde”
Daniel Bernmar från Vänsterpartiet menar tvärtom att den policy som kommunen tog fram 2014 är bra och att det inte behövs mer tillåtande regler.
– Vi menar att när det kommer till trygghetsskapande och förebyggande av kriminalitet ska alla andra metoder prövas först och när de är uttömda kan kameror bli aktuellt. Men kameror har inget egenvärde utan de är ett redskap, som är inkräktande på den personliga integriteten.
Kamerorna har dessutom en väldigt liten effekt, menar Daniel Bernmar. Han hänvisar till Storbritannien där alla större stadsytor är övervakade av vad som kallas CCTV, men där kriminaliteten inte är mindre än vad den är på andra platser.
– Det vi behöver göra är att bygga och utveckla stadsmiljöerna så att de blir mindre otrygga. Ett exempel på där man byggt fel är Nordstan. Man har byggt en mono-stadsmiljö. Sedan det byggdes på 1970-talet har personer som är socialt utsatta sökt sig dit. Och med socialt utsatta personer känner andra sig otrygga, det är så det fungerar.
Vill satsa på blandad stadsmiljö
Daniel Bernmar menar att man i stället för att sätta upp kameror för att motverka otryggheten ska satsa på att bygga en blandad stadsmiljö och på att lösa de sociala problem som de utsatta människor som rör sig i Nordstan har.
– Nu är det så att man i praktiken eldar på de sociala problem som finns och sedan påstår man att kameror eller väktare ska lösa problemet. Det är för mig en mycket märklig politisk hållning.
Jonas Ransgård menar att bland annat morden på Vår krog och bar kunde uppklaras tack vare kamerorna. Finns det inte en poäng i ha kameror om de kan hjälpa till att lösa grova brott?
– Jag tror uppklarningen av det vidriga brottet hade väldigt lite att göra med kamerorna. Det hade snarare att göra med indicie-kedja kring individerna. I den kedjan var kamerorna en väldigt liten del. De var ju maskerade. Och så lätt är det att undvika att bli identifierad av en kamera.
Askim – Frölunda – Högsbo: Platser där det kan-
finnas behov av kameraövervakning är områdena runt Frölunda Torg och Marklandsgatan. Dock skeptiska till att kameror skulle ha önskad effekt.
lCentrum: Följande områden kan vara behjälpta av kameraövervakning. Området Kanaltorget, Östra och Västra Nordstan, Brunnsparken, Nils Ericssonterminalen/platsen och Centralstationen eftermiddagar, kvällar och nätter. Avenyn samt eventuellt sidogator sena helgkvällar- och nätter. De större kollektivtrafikknutpunkterna: Drottningtorget, Brunnsparken och Korsvägen. Kommande underjordsmiljöer vid Västlänkenstationerna. Centrum menar dock sammantaget att de inte ser något behov av trygghetskameror i offentlig miljö i anslutning till förvaltningens verksamheter.
Norra Hisingen: Inga.
Örgryte-Härlanda: Inga.
Majorna/Linné: P-hus och parkeringar på Nordhemsgatan, Första Långgatan och Masthamnsgatan.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Östra Göteborg: Föreslår kameraövervakning på-
tolv platser/områden i Östra Göteborg där kamera-övervakning kan leda till ökad trygghet.
Angered: Identifierar 20 platser med behov av -kameror.
Västra Göteborg: Tynneredsområdet och då framför allt Grevegården, området kring Briljantgatan, Opaltorget samt hållplatserna på spårvagnslinjen mellan Opaltorget och Frölunda Torg.
Lundby: Hjalmar Brantingsplatsen och Eketrägatans hållplats samt den del av Eketrägatan som ligger närmast hållplatsen. Likaså föreslås kameraövervakning som en lämplig åtgärd vid Campus Lindholmen.
Västra Hisingen: SDN uppger att nämnden har gett stadsdelsdirektören i uppdrag att i dialog med fastighetsägare tillse att ansökan om utökade trygghets-främjande kameror på Vårväderstorget görs. Kamerabevakning av torgytan samt övervakning av entrén från norr mot spårvagnen.
