Flera europeiska storstäder som Milano, London, Paris, Berlin och Aten satsar redan på bättre framkomlighet för cyklister på bilismens bekostnad. Men den största inspirationen kommer från Barcelona och de så kallade ”superkvarter” som växer fram där. I den spanska staden ska 60 procent av bilvägarna omvandlas till promenad- och cykelstråk och flera helt bilfria kvarter har redan inrättats. Exakt hur det skulle kunna se ut i Göteborg får invänta framtida utredningar och tyckanden, idén är i sitt allra första stadie, men Grith Fjeldmose har åtminstone en vision klar.

– Jag tänker såhär. Superkvarter kan ju vara lite olika, beroende på platsens egenart. Men den plats vi föreslår är inom vallgraven. Grönsakstorget till exempel. Tänk att få bort parkeringsplatser med mera där, få mer tillgång till kanalen och mer tillgänglighet över lag, säger hon.

”Nästan livsfarlig”

Hon anser att biltrafiken i Göteborgs centrum är på randen till ”nästan livsfarlig” men även att innerstaden skulle blomstra och bli mer spännande bilfri.

– Samtidigt skulle vi verkligen göra något för miljön. Det är klart att det kan bli obekvämt för vissa att inte få ta bilen, men det finns så mycket positivt människovänligt som skulle medfölja.

Barcelona inspirationskälla

I Barcelonas ambitiösa projekt består ”superkvarteren” av ett tiotal sammanhängande kvarter där endast lokala fordon är tillåtna, och då i sakta fart.

Bakom förvandlingen finns chefen på Agéncia d´Ecologia Urbana, Salvador Rueda. Han fick idén om bilfria kvarter redan på 80-talet och då främst för att få ner bullernivåerna i staden, enligt en artikelserie i tidningen Vox. Först 2015 började dock den nutida radikala stadsplanen få fart, när ett grön-rött styre fick majoritet i stadshuset och vänsteraktivisten Ada Colau blev ny borgmästare. Visionen i Barcelona är 500 superkvarter och om planen förverkligas kommer mer än hälften av stadens gator då vara bilfria.

Göteborg har naturligtvis andra förutsättningar än Barcelona, både vad gäller infrastruktur och politiskt styre.

– Sådana här motioner följs alltid av utredningar av stadsledningskontoret med mera och sakkunniga får sedan komma med sina förslag kring vad som skulle gå att göra. Det kan ta lite tid innan motionen tas upp nu efter jul och annat. Men den ligger i rullarna så i princip skulle den kunna tas upp redan på nästa möte, säger Grith Fjeldmose.

Hon räknar med att få uppbackning av sina block-kollegor i MP och Fi, men anar att den styrande Alliansen kan sätta sig på tvären för förslaget.

– Jag tycker ju att vi får väldigt dåligt stöd för alla förslag vi kommer med. Alliansen är inte alls på banan med miljön. Det går väldigt långsamt med alla ambitioner att nå de uppsatta miljömålen, och det är väldigt lite som blir gjort. Det gäller ju även Socialdemokraterna.

– Men det här skulle ju kunna få gehör. Om det fungerar i Barcelona, och även Paris, så bör det kunna fungera även här.

”Finns många goda exempel”

Emmyly Bönfors, C, ordförande för miljö- och klimatnämnden, har ännu inte tagit del av Vänsterpartiets motion, utan får svara spontant på idén om superkvarter i Göteborg.

– Jag tänker att det finns många goda exempel runt om i Europa kring minskade utsläpp. Vi tittar på många olika idéer och är öppna för fler. Just det här vill jag såklart titta mer på innan jag kan säga bu eller bä.

Hon har svårt att se att det skulle gå att göra en så drastisk åtgärd som att stänga hela området innanför vallgraven för biltrafik.

– Man får tänka in att vi också vill ha en levande innerstad och att det finns transporter, leveranser och annat som behöver kunna komma fram. Men vi har ju till exempel redan infört Tredje långgatan som bilfri gata och vi i Centerpartiet har föreslagit att även stänga av Andra långgatan. Så vi är absolut villiga att titta på fler möjligheter.

Avfärdar inte idén

Även om Emmyly Bönfors spontant tänker att Vänsterpartiets Barcelonainspirerade motion skulle bli svår att genomföra i praktiken så lyfter hon själv andra exempel från Europa.

– Man får tänka lokalt och se vad som skulle kunna fungera. Ströget i Köpenhamn var en av de första stora gatorna man stängde av för biltrafik. Då var det såklart ramaskri kring det, men det har sedan visat sig vara väldigt lyckosamt för handel och människor kan röra sig friare. Så jag avfärdar inte idén, och är alltid beredd att titta på förslag som förbättrar luftkvaliteten och minskar utsläppen.   

Även Grith Fjeldmose håller med om att transporter av olika slag är perspektiv som måste tas in. Spårvagnarna skulle eventuellt behöva utökas och bilarna riktas om i andra vägar.

– Utredningar får visa vilka möjligheter som kan finnas att leda om biltrafiken runt området. Det viktigaste tänker jag är att vi gör något, och att göteborgarna får uppleva att vi faktiskt gör något. Vi behöver ett paradigmskifte för miljön då vi befinner oss i en allvarlig kris.