En man, boende vid korsningen Kristianstadsgatan-Falsterbo-gatan, blev natten efter den 8 mars ögonvittne till de händelser som ledde till att flera personer blev svårt skadade och att två nazister sitter häktade för mordförsök och en tredje är efterlyst.

Ögonvittnet hörde skrik och ljudet av glas som krossades redan innan de inblandade nådde fram till korsningen utanför hans fönster. Han stod sedan med fönstret på glänt och såg stora delar av händelseförloppet. Redan vid de första skriken förstod han att det var något ovanligt som hade hänt.

– Det händer mycket just här och bara två veckor tidigare hade jag anmält ett rån som jag blev vittne till, men det här lät som något mycket mer, säger han.

Ringde polisen

Ögonvittnet såg tydligt från sitt fönster en stor samling personer som sprang, först åt ena hållet och sedan i mer splittrad grupp i motsatt riktning. Det var mycket intryck och många människor i rörelse, men han har detaljerade minnen av några individer.  En av dem han iakttog var en man som sprang mot Jesusparken, där nazisterna senare greps. Han såg också när en av de skadade föll ihop och senare kördes i väg i ambulans.

– Jag var där innan polisen hade nått fram och jag stod där till de sista poliserna lämnade platsen. Under den tiden hann jag se mycket, berättar han.

Dagen efter mordförsöken ringde ögonvittnet till polisen och berättade vad han hade sett. Han lämnade sina personuppgifter och gav en kort redogörelse för sina iakttagelser. 

”Det var inget slagsmål”

Under den följande veckan blev han alltmer frustrerad över det som rapporterades i media. Han var då medveten om att den svårast skadade mannen var en person som han var avlägset bekant med. Han hörde att de gripna kanske skulle släppas i brist på bevis och i väntan på att polisen skulle kontakta honom, så skrev han ner det han hade sett.

– De pratade om bunkaslagsmål och om bråk mellan höger- och vänsterextremister. Men det stämmer inte. Det var inget slagsmål och många av dem jag såg var unga, bohemiskt klädda kvinnor som såg ut att ha varit på väg till festen på Moriskan i Folkets park, säger han.

Ögonvittnet har tiden efter dådet lämnat sin skildring, både skriftligt och muntligt, till journalister. Delar av de ögonvittnesskildringar som har publicerats om vad som hände under kvällen kommer därför från honom. Han sökte dessutom information genom att prata med folk som hade varit närvarande.

Ögonvittnet försökte efter en tid på nytt att komma i kontakt med polisen. När han ringde det nummer polisen hade gått ut med, 114 14, blev han först kopplad till polisen i Stockholm, sedan till växeln i Malmö och hamnade till sist i en telefonkö. Han gjorde då om försöket genom att återkomma till polisen i Stockholm, som efter att ha hört hans berättelse lovade att koppla honom direkt till den som var berörd.

–  Efter det satt jag i telefon och lyssnade på signaler utan att få svar i kanske femton minuter. Sedan tänkte jag att jag redan hade lagt ner så mycket tid, kraft och känslor på detta och lade på, berättar han.

Under tiden som har gått efter knivattacken har ögonvittnet funderat mycket kring det han såg. Till minnesbilderna hör hur några mörkhyade män kommer till korsningen när polisen är på plats.

– De klev ur sina bilar och gick mycket lugnt mot folksamlingen, men blev bryskt avvisade av en polis. De var uppenbarligen inte ute efter något bråk och vad jag såg var det onödigt att ta i så just mot dem. Samtidigt berättar folk som var där att polisen inte grep en nazist trots att han blev utpekad av vittnen, säger ögonvittnet.

”Är en känd person”

Ögonvittnet reagerade tidigt på att den bild som gavs av polisen och rapporterades i media inte stämde med det han hade sett. Hans egna minnesbilder kombinerat med det han har hört från andra och läst i media, tycker han talar för att allt började med att nazisterna angrep den svårast skadade mannen.

– Han är en känd person som har blivit uthängd med namn och bild på sajten Realisten. Hans vänner säger att han kom på efterkälken när de gick mot festen. De nazister som hade kommit för att sätta upp klistermärken kände antagligen igen honom. De attackerade honom och efter det kom hans vänner till hans försvar och blev även de angripna, säger han.

Ögonvittnet säger att han inte är rädd efter det inträffade, men att händelsen ändå har tagit honom hårt.

– När jag gick och lade mig på natten så visste jag inte om mannen jag hade sett falla ihop och sedan hämtas med ambulans hade dött. Dagen därpå får jag veta att det är nazister inblandade och en person jag känner på avstånd är mycket allvarligt skadad. Det är klart att sådant sätter igång tankar, säger han.

Har sökt vittnen

Kommissarie Kenneth Strand säger att det är både beklagligt och märkligt att ögonvittnet inte har kontaktats.

– Hans uppgifter borde givetvis ha tagits om hand, så något måste ha gått fel. Vi är nu mycket angelägna om att få höra honom.

Polisen har på olika sätt sökt vittnen till det som hände, bland annat knackat dörr i en del fastigheter runt korsningen. De hade dessutom förra helgen en bil parkerad i korsningen Kristianstadsgatan-Falsterbogatan, för att fånga upp boende som har gjort iakttagelser. Den man som ETC Malmö har intervjuat var dock inte där, då informationen inte hade nått fram till honom.