Den 12-årige pojken Johan med adhd-diagnos nekades plats på den privatdrivna Vikskolan i Upplands Väsby. Men hans mamma Linda fattade misstanke och skickade därför ett fejkat mejl till skolan, i vilket hon utgav sig för att vara nyinflyttad i kommunen och sökte skolplats till sin 12-åriga dotter Linnea. Plötsligt fanns det lediga platser i klassen som nyss beskrevs som fullbesatt. Mamma Linda är ordentligt upprörd över diskrimineringen och har anmält Vikskolan till Skolinspektionen.

Johans mamma berättar att hon har fått fajtas för sin son ända sedan han gick på dagis.

– Redan när han var två år fick vi höra av personalen på förskolan att: ”det är något psykiskt fel på den pojken”. När Johan var yngre kunde han bli väldigt utagerande om någon retade honom. Han var lätt att få igång, vilket ledde till att han fick skulden för alla konflikter som uppstod, säger Linda.

När Johan sedan började skolan hade han genomgått sin utredning och fått en adhd-diagnos. Mamma Linda ville att han skulle få en resursperson i klassrummet, men på Upplands Väsbys kommuns hemsida gjorde man klart att extra resurs gavs endast till elever med mer än en diagnos.

Linda anmälde skolan till Skolinspektionen, fick rätt och skolan fick tre månader på sig att åtgärda felet.

– Det var så klart en skön seger, men det är tufft att hela tiden tvingas stånga sig blodig för sitt barns rättigheter, säger Linda.

”Mådde jättedåligt”

Till tredje klass skrevs Johan in på den nystartade resursskolan Magneten i Upplands Väsby, inriktad speciellt mot barn med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Till en början fungerade det bättre, men Linda menar att det inte hände mycket kunskapsmässigt, och snart var även oroligheterna igång igen.

– Det var lite lekstuga med ständigt hög personalomsättning samt telefonsamtal och möten varje vecka om allt som inte fungerade i skolan. Då vi frågade rektorn hur många pedagoger och lärare som var specialutbildade på resursskolan fick vi till svar att ingen var det. Johan mådde jättedåligt den här perioden och grät varje kväll, säger Linda.

Resursskolan Magneten drivs av den privata koncern Magnetica Education som även står bakom Vikskolan i Upplands Väsby. Eftersom Magneten enbart erbjuder skolplats till och med femte klass, sökte familjen plats för Johan på Vikskolan för hans sjätte skolår.

– Johan blev jätteledsen efter att det här uppdagats och känner att ingen vill ha med honom att göra. Han blir utdömd på förhand som: ”den där jobbiga ungen”. Han får inte ens en chans, säger Linda.

Vanligare bland vinstdrivna skolor

Anki Sandberg, ordförande för Attention (intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder), menar att allt tyder på att Johan utsatts för diskriminering av Vikskolan.

– Ja, om man avvisar någon till följd av de här fyra bokstäverna (adhd), då behandlas man som en viss ”sort”. Varje människa har rätt att behandlas som en individ, annars rör det sig om diskriminering, säger hon.

Anki Sandberg menar att de vinstdrivna privata skolorna är överrepresenterade vad gäller diskriminering i form av avvisande av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis adhd och Aspergers syndrom.

– På Attention tolkar vi det här som att de privata aktörerna ser de här barnen som en extra kostnad. De kommunala skolorna har inte den traditionen av att sortera bort vissa elever, säger hon.

Mörkertalet stort

Mörkertalet på antalet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som diskriminerats av skolan är stort, eftersom själva diskrimineringen oftast är undflyende och svår för föräldrarna att sätta fingret på.

– Det är sällan så uppenbart som i det här fallet i Upplands Väsby. Man säger inte: ”Vi har inte plats för er son, för han har adhd”. Men det är väldigt allvarligt om våra barn och ungdomar inte känner sig välkomna i skolan. Omkring fem procent av alla skolbarn beräknas ha någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det innebär 5 000 elever i varje årskull, säger Anki Strandberg.

Silav Amedi, biträdande rektor på Vikskolan i Upplands Väsby, förnekar bestämt att Johan blivit diskriminerad till följd av sin adhd-diagnos.

– Det är ett rent misstag som skett, ibland går det lite för fort, säger hon och syftar på den påhittade flickan Linnea som fått en plats i den fullbesatta klassen.

Fotnot: Linda och Johan från Upplands Väsby heter egentligen något annat.

Läs också: Vanligt att barn med diagnos diskrimineras