Även om justitieministern Gunnar Strömmer (M) hade sagt han hade förtroende för den förre rikspolischefen Anders Thornberg så klingade orden allt mer ihåliga.

Det blir mycket tydligt i instruktionerna till den nye rikspolischefen, Gunnar Strömmer skriver att det handlar om ett tydligt förändringsuppdrag:

• Återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna.

• Få upp trycket i utredningsverksamheten så att fler brott kan klaras upp.

• Säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Skeptisk till kommunal polis

Det var med andra ord inget litet uppdrag Petra Lundh fick.

– Detta är mitt uppdrag och det är otroligt viktigt att vi finns i lokalsamhället. Vi måste helt enkelt bli fler lokalt och vi måste knyta ihop utredningarna med den förebyggande verksamheten. Och det arbetet ska ligga i lokalsamhället. Det är också viktigt med lokalkännedom hos polisen.

Detta är en stor fråga inom polisen. Idag finns det cirka 800 områdespoliser, drygt 100 kommunpoliser och upp mot 200 lokala administratörer. Knappt 1 200 av polisens 37 000 anställda som arbetar strikt lokalt.

– I och för sig har vi också ingripandepoliser som sitter ute hos lokalpoliserna, men absolut, det är mitt uppdrag att se till vi blir fler.

Många kommuner har krävt att det ska finns en kommunal polis. Idag finns det få poliser lokalt och kommunerna tvingas istället vända sig till vaktbolagen och hyra in icke polisutbildade vakter för polisiära uppgifter. De hänvisar till att det i nästan alla andra EU-länderna finns det en kommunal polis. 

Petra Lundh är dock skeptisk till en ny polisorganisation i kommunal regi.

– Det där är en politisk fråga, jag jobbar utifrån de förutsättningar jag har. Jag har också sett nackdelarna med många myndigheter, det finns en fördel med att ha en polis och inte flera. För att det lokala samarbetet  ska fungera måste vi finns där och där har jag ett tydligt uppdrag att få ut fler poliser lokalt och det arbetar jag på inom den nuvarande organisationen.. 

– För att stoppa rekryteringen till gängen krävs det absolut att vi finns lokalt och att vi arbetar i nära samarbete med skolor, kommuner och på alla nivåer. Samverkan är jätteviktigt.

”Allt är inte dåligt”

Men det finns inte ännu någon klar bild av var de poliser som ska jobba lokalt ska komma ifrån. Det ska komma många nya poliser (moderater, sverigedemokrater och socialdemokrater har i etapper lovat 8 000 nya poliser, sedan 10 000 nya polisanställda och till slut lovade Socialdemokraterna att polisen skulle få 50 000 anställda), men ska lokalpoliserna tas därifrån eller ska de tas från andra tjänster? 

När Dagens ETC:s reporter under fotograferingen säger att det inom polisen lär finnas nästan dubbelt så många kommunikatörer som kommunpoliser ler Petra Lundh.

Hon kan inte slå fast varifrån poliserna som ska ut lokalt ska tas.

– Nu måste vi fylla platserna på högskolorna så att vi kan attrahera de unga och många nya poliser ska styras ut mot den lokala verksamheten. Men vi måste också titta över hela myndigheten och se var poliser jobbar idag, kan vi styra över ett antal till det lokala genom att göra det mer attraktivt att arbeta där? 

– Det finns också otroligt mycket bra polisarbete. Det är också så att polisen flyttat fram sina positioner när det gäller gängkriminaliteten. Vi har idag en helt annan uppklarningsprocent på de grova brott som gängen utför. Vi ser att vi gör något som ger bra resultat.

Visitationszoner på Östermalm?

Polisen har också fått nya verktyg att arbeta med, lagar har förändrats och polisen har fått utökade befogenheter. Ett av de mer kontroversiella är visitationszoner – alltså att polis i ett visst område får befogenheter att stoppa och visitera vem som helst, det behövs inga misstankar.

Även inom polisen har det nya förslaget ifrågasatts, många menar att detta riskerar att skapa nya motsättningar och att människor i utsatta förorter känner sig kollektivt misstänkta. Poliser som arbetar med gängkriminaliteten menar dessutom att det inte behövs, de kan redan idag enligt polislagen visitera den de vill.

Petra Lundh ger inte mycket av en egen åsikt om visitationszonerna. Hon säger att polismyndigheten har givit remissvar och ställt sig bakom förslaget, hon har också skrivit under det.

– Vad jag kan säga är att jätteviktigt att vi försöker informera om att visitationszoner införs för att medborgarna ska känna sig trygga även i utsatta områden. I vårt remissvar lyfte polisen också att det finns en risk för att visitationszoner skulle kunna stigmatisera och att polismyndigheten och andra skulle tappa i förtroende – det är något vi noga kommer att följa upp. 

Jag känner fullt förtroende för polisen när det gäller värderingar.

Men det finns inte någon som tror att det kommer att skapas visitationszoner på Östermalm i Stockholm.

– De har ju haft skjutningar och sprängningar på Östermalm också så jag kan inte säga säkert att det inte kommer där, säger Petra Lundh lite tveksamt.

Men tror du att det blir en visitationszon där?

– Nej, men jag måste säga att jag känner fullt förtroende för polisen när det gäller värderingar och annat; vi har otroligt höga krav på poliser i Sverige. Men jag är den första att understryka att vi måste följa upp det här oerhört noggrant.

Satsa på vardagsbrotten

När det gäller de nya lagar och utökade befogenheter som hon ser som viktiga tar Petra Lundh inte upp visitationszoner.

– Ska jag lyfta något som är riktigt viktigt så är det hemliga tvångsmedel, att ta bort sekretesshindren och att använda förverkande lagstiftningen – så att vi kan beslagta frukterna av gängens och den organiserade brottslighetens kriminalitet. 

Under flera år har polisen fått hård kritik från Riksrevisionsverket och Statskontoret bland annat för att man inte redovisat kostnader och gjort klart hur de ökade anslagen man fått använts. Med Petra Lundh är den kritiken ett avslutat kapitel, lovar hon.

– Jag kan inte svara för vad som gjort tidigare, säger hon. Men jag kommer att göra allt jag kan för att bidra till förbättringar inom polisen.

En vanlig kritik från allmänheten är att polisen inte utreder eller ens bryr sig om den så kallade vardagsbrottsligheten: stölder, brott i nära relationer, inbrott, bedrägerier, lindrigare misshandel och olika småbrott som ”vanligt folk” utsätts för. Det handlar om samhällskontraktet, att allmänheten vet att polisen finns där på deras sida och ger dem trygghet.

Nu kan man se att det finns en optimism inom organisationen.

– Detta är jätteviktigt. När jag åkt omkring i Sverige och talat med poliser är det intryck jag får när det gäller ”mängdbrott”  att det inte är tillräckligt attraktivt att arbeta med dem. Där måste man i grunden se hur polisen jobbar och där tror jag att det finns ganska mycket att göra. Men nu kan man se att det finns en optimism inom organisationen.

– Vi kommer att sätta ljuset på vardagsbrott och mängdbrott. Vi måste mäkta med dem samtidigt som vi jobbar med exempelvis den organiserade brottsligheten.

”Såg det inte komma”

När Petra Lundh den 1 september förra året tillträdde som president för Svea hovrätt fanns det inte för henne att hon skulle säga upp sig och ta ett nytt jobb tre månader senare. Att vara president för Svea hovrätt är tillsammans med att vara ordförande i Högsta domstolen det tyngsta och mest prestigefyllda uppdrag man som jurist kan få i Sverige.

Jag har liksom andra också sagt att det jobbet är ett kamikazeuppdrag.

– Jag såg det inte komma, det var inget jag tänkt mig, säger hon leende. Men även om jag hade jobbat länge som riksåklagare så var det verkligen inget självklart för mig att blir chef för polisen. Det är nog det svåraste beslutet jag fattat någon gång. Jag har liksom andra också sagt skämtsamt att det jobbet är ett kamikazeuppdrag.

– Men om nu faktiskt regeringen tror att jag kan göra någon skillnad och att man vill ha mig så är det klart att jag måste försöka. Det är ett samhällsengagemang och jag brinner för att försöka bidra till att göra samhället lite bättre.

Men det var inte självklart positivt för hennes familj.

– Jag kan ju säga som så att jag har flera barn och en man, det var väl lite delade meningar. Så mycket kan jag säga att det inte var odelat positivt inom familjen. Alla insåg ändå att jag måste försöka, trots att man är utsatt på ett annat sätt – och jag har varit klar med att detta inte är något quick fix.