Göteborgs Stadsmuseum utsågs till Årets museum efter den omtalade utställningen om romer. Men flera personer som ETC har talat med berättar om en arbetsplats där folk är rädda för att uttala sig kritiskt eller be om förändringar. 

Karin Hylmö är anställd vid museet och är även skyddsombud. Hon har bland annat reagerat mot arbetsmiljön på Lilla Änggården. Byggnaden ägs av en stiftelse men verksamheten förvaltas av Göteborgs Stadsmuseum.

– Det gäller inte så många anställda, men det finns inga säkerhetsrutiner. Om en ambulans eller brandbil skulle behöva komma så är det café på uppsamlingsplatsen. Dessutom är det för få nödutgångar. Då kan man inte ha en sådan verksamhet där, säger Karin Hylmö om den lilla filialen där det har planerats in verksamhet under julen i år.

”Naturligtvis väldigt allvarligt”

Hon krävde att ansvarig utsågs och att säkerheten åtgärdades innan fortsatt verksamhet planerades. Maria Heed som är huvudskyddsombud på Vision inom kulturförvaltningen känner till Karins klagomål. 

– Stämmer det som Karin säger är det naturligtvis väldigt allvarligt. Är det riktigt allvarligt får man stänga arbetsplatsen så länge. Det är arbetsgivarens skyldighet och det ingår i vårt uppdrag som skyddsombud att påpeka det, säger hon. 

Något var fel efter en vecka

Fast nu har Karin Hylmö nekats att delta på möten om Lilla Änggården med motiveringen att de inte rör skyddsombudet. Karin har enligt flera källor börjat att ses som ett problem i huset.

– Ledningen undviker mig, hälsar inte på mig och flera kollegor har frågat ”hur känns det att vara hatad av ledningsgruppen?”. Jag kom från det privata näringslivet med stora förhoppningar, men det tog ungefär en vecka innan jag märkte att något var fel. Man använder härskartekniker och favoriserar vissa och bryter ner andra, säger hon. 

”Följs upp kontinuerligt”

Cornelia Lönnroth som är chef för museet menar att det finns alla möjligheter för fackliga företrädare att delta i relevanta möten och att lyfta frågor som gäller verksamheten. 

– Jag känner inte igen detta men Karins upplevelse måste naturligtvis tas på allvar, säger hon och tillägger att ”vi har naturligtvis nödutgångar och säkerhetsrutiner som följs upp kontinuerligt”.

Flera andra anställda skriver under på Karins berättelse och samtliga som ETC har talat med beskriver ett arbetsklimat där åtgärder uteblir och anställda är rädda att uppfattas som obekväma. Av den anledningen vill de inte heller framträda med namn, men flera tycker att det är bra att Karin lyfter frågan.

– Det finns en oro och en känsla av att man inte får reda på varför saker och ting händer. Det finns en rädsla för att gå ut och tala klarspråk, säger en. 

”Ledningen som är problemet”

En annan talar om museet som den absolut mest hierarkiska arbetsplats hen har upplevt, flera oroar sig för repressalier och berättar att Karin inte är den enda som har blivit utfrusen.

– Jag skulle vilja att man tog medarbetarenkäten och den struktur som finns på allvar. Vad finns det för kulturer och subkulturer i huset, varför finns de och vad gör vi för att ändra på det. Men ofta tar man hit en föreläsare som pratar om problem och så kan man bocka av det från åtgärdslistan. Men det är inte personalen utan ledningsstrukturen i huset som är problemet. Lyft frågorna
i stället för att ignorera eller sopa dem under mattan, säger en anställd.

Svårt att bemöta frågan

På grund av att flera av dem ETC har talat med inte vill att ledningen får reda på vilka de är omöjliggörs ett antal exempel på repressalier och hot om sådana. Cornelia Lönnroth menar att det gör det svårt att bemöta frågan, men också att det finns rutiner för hur man skall anmäla om man känner sig kränkt eller hotad och att förbättringsarbete pågår. 

Med anledning av frågor ETC lyfter här kommer museet att sätta samman en extrainsatt lokal samverkansgrupp och skyddskommitté med fackliga företrädare för att diskutera arbetssituationen.

– Min och ledningens uppfattning är att vi arbetar systematiskt med att förbättra museets arbetsmiljö och att vi gör både fysiska och psykosociala skyddsronder med tydliga handlingsplaner, där vi genomför förbättringsåtgärder och följer upp dessa, säger Cornelia Lönnroth.