Nu har de sista besluten kommit och Ivo har funnit brister som innebär att lagar och föreskrifter inte följs, vid samtliga 27 granskade akutsjukhus i landet. 

Ivo konstaterar bland annat att minskningen av vårdplatser har gått för långt, vilket lett till överbeläggningar, utlokaliseringar och långa väntetider på akutmottagningarna.

Staten måste agera när patientsäkerheten åsidosätts, konstaterar man också. 

– Personalens förutsättningar att jobba med patientsäkerhet på de här sjukhusen är usla. Det här får inte bli ett normalläge, sa Ivo:s generaldirektör Sofia Wallström på en pressträff tidigare idag.

Bland de iakttagelser Ivo gjort nämns hur patienter vårdas lång tid i korridorer eller på andra integritetskränkande och olämpliga ställen, utan att få tillräckligt med mat, vatten eller ens hjälp att gå på toaletten.
Den mest grundläggande patientsäkerheten kan inte tillgodoses.

Andra fall handlar om hur patienter utrustas med grytlock och bjällror för att kunna påkalla personalens uppmärksamhet, och att läkemedel inte ges i tid eller alls.

– Det är en allvarlig situation, där patienter inte får den vård man kan förvänta sig när man kommer till ett akutsjukhus, säger Peder Carlsson, avdelningschef på Ivo, till Dagens ETC. Han ger den allra allvarligaste incidenten i tillsynsrapporten som exempel:

– Personal inte kom fram med en defibrillator i en korridor där en patient skulle återupplivas. 

Akut hjälp kan dröja en timme

I en intervju med Läkartidningen i december sade generaldirektör Sofia Wallström: 

– Det är ett mycket allvarligt läge. Vi har situationer där patienter ligger i flera dygn på akutmottagningarna, i korridorer eller utlokaliserade på avdelningar där det inte alls finns rätt kompetens. Vi ser rödtriagerade patienter som får vänta på läkarbedömning uppemot en timme. 

Att en patient är ”rödtriagerad” innebär att den har så allvarligt tillstånd att man ska träffa en läkare snarast.

– Det handlar om inom fem, tio minuter max. Är man så illa däran så behöver man träffa personal fort, inte vänta, säger Peder Carlsson.

I riktlinjerna står att rödtriagerade patienter kan vara medvetslösa eller ha krampanfall, handlar det om sådana tillstånd?

– Nej, inte om de är medvetslösa eller har krampanfall som är direkt livshotande, i så fall renderar det ju genast en åtgärd. Men det kan handla om till exempel en pågående blödning eller att patienten har en andningspåverkan eller liknande, som kan förvärras och bli väldigt allvarligt om man inte får omedelbar hjälp.

Vad betyder det konkret att patientsäkerheten är hotad?
– Att nu måste vårdgivarna vidta nödvändiga åtgärder.

Efter kritiken ska nu flera regioner redovisa till Ivo vilka åtgärder de planerar eller utfört för att göra situationen bättre.