I studien har försökspersoner fått välja mellan två sjukdomsbehandlingar, den ena billigare men med en något förhöjd risk för allvarliga biverkningar och död. Både vanliga människor och experter inom hälso- och sjukvård ställdes i studien inför det svåra beslutet om vilken behandling som skulle väljas.

Deltagarna hade i ett första steg fått sätta ett pris på den riskfria behandlingen som de ansåg gjorde de båda alternativen likvärdiga. Detta gjordes för att de senare skulle ställas inför ett val mellan de båda behandlingarna – men det fick försökspersonerna inte veta.

Om de satt ett pris som gjorde behandlingarna likvärdiga så borde utfallet bli 50/50 när de sedan tvingades välja – vilken behandling patienten fick borde alltså inte spela någon roll.

Men när de sedan ställdes inför beslutet att välja behandling för en patient visade det sig att den stora majoriteten av både experterna och allmänheten valde det riskfria, men dyrare, alternativet.

– Vår hypotes är att när vi fattar beslut så gör vi det utifrån vad som är enklast att rättfärdiga. Beslutet baseras snarare på rädslan att göra fel, än viljan att göra rätt. Det handlar inte bara om att rättfärdiga för andra utan och för sig själv. Då blir en sån sak som patientsäkerhet väldigt emotionellt framträdande och ett kriterium som är enkelt att basera sitt beslut på, snarare än en alternativ användning av resurser, säger Gustav Tinghög, professor vid Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid prioriteringscentrum vid Linköpings universitet.

"Faller tillbaka"

Det förvånade forskarna att resultaten var så konsekventa. Både allmänheten och experterna, som är vana vid den här typen av prioriteringsbeslut i vården, tenderade att fatta beslut utifrån känslor snarare än förnuft. Gustav Tinghög tycker också att det är intressant att det är tydligt att människan har två olika processer för när vi värderar alternativ i teorin och när vi faktiskt fattar beslut om prioriteringar.

– Individerna i studien kan sätta ett pris för när de tycker att de två behandlingarna är likvärdiga. Men det är tydligt att när de tvingas fatta ett beslut så faller de tillbaka på det som är mest emotionellt framträdande och enklast att motivera, säger han.

Han konstaterar att forskningen har väckt intresse. Sedan studien offentliggjordes och ett pressmeddelande gick ut har han fått flera mejl från personer som uppfattar det som att förnuft och känslor ställs emot varandra i studien. Det är inte alls tanken, säger han.

– Det viktiga är att man har en förmåga att växla mellan det känslomässiga och att kunna tänka analytiskt. Det är det som i grund och botten behövs för att kunna vara en bra beslutsfattare. Det viktiga är att förstå att vi har de emotionella aspekterna och att de spelar stor roll när vi fattar beslut. Jag tror inte alltid att vi är medvetna om dem, säger han.