Våld mot kvinnor i nära relationer är ett problem som socialsekreterare kan ha svårt att upptäcka. Kvinnor som söker hjälp hos socialtjänsten skäms och har svårt att berätta om vad som har hänt och socialsekreterarna tycker det är pinsamt att fråga.

– Båda tassar runt problemet. Men nu när vi fått utbildning i den så kallade Freda-metoden ska det bli ändring på det, säger Joanna Pettersson.

Freda-metoden är en riskbedömningsmanual med frågor som socialsekreterarna ska ställa till kvinnor som söker hjälp oavsett vilka skäl de anger ligger bakom besöket. På så sätt behöver vare sig socialsekreteraren eller klienten känna att de trampar in på minerat område. Johanna Stolpen är socialsekreterare i Hällefors och har lärt sig metoden.

– Kvinnor som söker hjälp hos oss kan hänvisa till att ekonomin inte fungerar eller att barnen mår dåligt. Nu när vi har en riskbedömningsmanual med frågor som vi frågar alla kan vi ringa in om det ligger våld bakom utan att det verkar som att vi snokar och pekar ut någon särskild, säger Johanna Stolpen.

Maria Hagberg från Länsstyrelsen i Örebro har hållit i de åtta utbildningstillfällena som riktat sig till socialsekreterare, kuratorer och biståndshandläggare på kommunerna i norra länet. 

– Det är viktigt med en djupare kunskap om vad som ligger bakom våld i nära relationer. Det kan vara svårt att prata om det även för professionella socialsekreterare som tar emot. Framför allt är det svårt att prata om sexuellt våld. Freda-metoden är som en slags krycka som socialsekreterarna kan stötta sig emot eftersom alla använder samma metod, säger Maria Hagberg. 

Mäter bara anmälda brott

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, anmäldes 99 misshandelsbrott mot kvinnor i kommunerna Ljusnarsberg, Hällefors och Lindesberg under 2014. 

– Brå mäter bara anmälda brott och än färre våldsmän blir dömda i en domstol. Man brukar säga att fyra till fem gånger fler våldsbrott mot kvinnor begås än vad statistiken visar, säger Maria Hagberg. 

Ulrika Nilsson är tillförordnad chef över området våld i nära relationer vid polismyndigheten i region Bergslagen. Hon håller med om att mörkertalet är stort och att det dessutom kan ta lång tid innan en polisanmälan görs.

– Ofta kan det bero på att kvinnan anmäler först när förövaren ger sig på barnen. Då orkar kvinnan inte mer och det kan vara kulmen på flera år av misshandel mot henne. I statistiken blir det bara ett misshandelstillfälle medan det i verkligenheten kan röra sig om tiodubbelt flera genom åren. Man ska alltid anmäla misshandel till polisen, våga berätta, det finns skydd och stöd och vi har bra samverkan med socialtjänsten, säger Ulrika Nilsson.

Hon påpekar också att anhöriga eller väninnor som misstänker något ska vända sig till polisen. Den som är utsatt för brott ska inte behöva leva i en våldsam relation.

Ett tryggare samhälle

Joanna Pettersson och Johanna Stolpen är fulla av tillförsikt över att ha lärt sig en metod som effektivare gör att våldet mot kvinnor kan bekämpas.

– Den allra största vinsten är nog att barn i våldsutsatta familjer inte behöver växa upp och tro att våld är något normalt i en familj. Barn ska inte behöva lära sig att det är normalt att pappa och mamma skriker och slåss, säger Joanna Pettersson.

– Kan vi socialsekreterare ta tag i problemet tidigt innebär det mindre våld, mindre lidande och en mindre kostnad för samhället. Kort sagt får vi ett tryggare samhälle, säger Johanna Stolpen.