BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
I december 2016 hade 13 procent av elkunderna fortfarande ett abonnemang med anvisningspris, enligt statistik från Energimyndigheten. Vilket i runda slängar betyder 560 000 hushåll med onödigt höga elräkningar.
– Vår förhoppning är att de nya informationskraven leder till fler upplysta och aktiva kunder, det hänger ju en del på hur tydlig informationen från företagen blir, säger Bo Hesselgren vid Energimarknadsbyrån, en oberoende organisation som informerar om och ger råd samt vägledning i frågor som rör energimarknaden.
Tusenlappar extra
Exakt hur mycket hushållen kan spara beror naturligtvis på bostadens storlek och individuella förbrukning. För en genomsnittlig lägenhet och en dito villa med elvärme spänner överpriset mellan några hundralappar till flera tusen kronor högre elräkning per år.
Siffrorna för varje enskilt hushåll är möjligen av det mindre dramatiska slaget. Å andra sidan utgår de från ett genomsnittligt överpris på 17 öre per kWh. För dem som betalar mer än snittet handlar det om betydligt mer som måste tas ur plånboken. Och utslaget på alla berörda hushåll handlar det om hundratals miljoner kronor som elbolagen drar in på folks okunskap.
En grov uppdelning av de 13 procent som fortfarande har ett anvisningsavtal enligt den vanligaste fördelningen av boendeformer i Sverige – lägenhet, villa utan elvärme och villa med elvärme – tyder på att övervinsten hamnar någonstans kring 650 miljoner kronor. För konsumenterna, som dessutom betalar moms, hamnar slutnotan därmed på drygt 800 miljoner kronor.
Problemet är varken nytt eller okänt. Redan 2012 föreslog Energimarknadsinspektionen i en rapport en reglering som den som nu träder i kraft. I rapporten framgår att majoriteten av kunderna vid tidpunkten var privatpersoner och att de flesta förbrukade mellan 2 000 och 5 000 kWh per år. Men drygt var femte kund gjorde av med 5 000 till 20 000 kWh eller mer årligen.
Då, i början av 2013, betalade nästan 20 procent av elkunderna ett anvisningspris. Hur man än räknar handlar det alltså om miljarder kronor i onödiga kostnader för konsumenterna sedan dess.
– Efter det att jag tillträdde som minister kunde jag relativt snabbt konstatera att det frivilliga arbetet inte har haft någon större effekt på antalet kunder med anvisningsavtal och prisskillnaderna mellan avtalen. Regeringen valde därför att gå vidare med förslagen i Energimarknadsinspektionens rapport, men tyvärr tar det lite tid att få en ny lagstiftning på plats, är samordnings- och energiminister Ibrahim Baylans (S) förklaring till dröjsmålet.
Anvisningspriser blir kvar
Att lagstifta bort anvisningspriserna är däremot inte något alternativ. Enligt Ibrahim Baylan behövs systemet för att kunder som inte gör något aktivt val eller av någon annan anledning inte kan få ett vanligt avtal ändå ska kunna ha el direkt när de flyttar in i en bostad.
Elbolagen själva har tidigare sagt att de redan informerar kunderna i de fall där dessa går på ett anvisningspris. De nya reglerna har därför kritiserats för att vara ett slag i luften.
– De nya bestämmelserna har nyligen trätt i kraft och vi bör ge regleringen minst två år innan vi utvärderar effekten av bestämmelserna. Jag är dock beredd att införa en särskild prisreglering, vilket regeringen har möjlighet att göra, om det inte blir ett tillfredsställande resultat av den nya skärpta regleringen och branschens arbete med att minska antalet anvisade elavtal och prisskillnaderna mellan anvisningsavtal och andra avtal, säger Ibrahim Baylan.
