Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå ska byggas. Förslaget kommer att finnas med i budgeten som läggs fram i morgon, meddelade V-ledaren Jonas Sjöstedt i morse.

– Det är fantastiskt roligt och något vi väntat på väldigt länge. Vi har arbetat i många år för att beskriva behovet av Norrbotniabanan och vinsterna den medför för hela Sverige. Vi är väldigt, väldigt glada i dag, säger Yvonne Stålnacke (S), kommunalråd i Luleå.

Höghastighetsjärnväg

Norrbottniabanan ska bli 27 mil höghastighetsjärnväg som förbinder Luleå med Umeå och innebär att det i framtiden går att åka snabbtåg hela vägen mellan Luleå och Stockholm.

Yvonne Stålnacke säger att det självklart betyder mycket för privatresenärer men hon framhåller särskilt de positiva effekterna för regionens stora företag som exempelvis SSAB.

– Vi har en otrolig tillväxt in Norrbotten och infrastrukturen är en viktig pusselbit. Nu kan vi fortsätta utveckla den infrastruktur som behövs för tillväxten. Det skapar goda förutsättningar för den basindustri vi har. I dag är de väldigt sårbara för den infrastruktur vi har, säger Yvonne Stålnacke.

Klara omställning

Även i Umeå är det glada tongångar. Kommunalrådet Lennart Holmlund (S) påpekar att beskedet var väntat eftersom Stefan Löfven tidigare lovat att Norrbotniabanan ska byggas.

– Man måste bygga ut järnvägssystemen om man ska klara omställningen till ett hållbart Sverige. Samtidigt måste man åtgärda problem runt om. Mitt här i Umeå behövs till exempel dubbelspår eftersom man annars inte kan utnyttja den nuvarande Bottniabanans kapacitet fullt ut. Sådant måste man också tänka på när man bygger Norrbotniabanan, säger Lennart Holmlund

Det är ännu oklart exakt när Norrbotniabanan kan börja byggas, vad den kommer kosta och hur finansieringen ska se ut. Kostnaden har tidigare bedömts till mellan 15 och 20 miljarder kronor.

Yvonne Stålnacke vågar inte sia om när bygget kan tänkas vara igång men både hon och Lennart Holmlund är säkra på att det blir av.

– Ja 100-procentigt. Både industri och post vill gärna gå på järnväg men det finns ju ingen kapacitet. För många företag är också tåget en miljönisch. Ska man ha ett helt land som ska leva måste det finnas ett järnvägssystem från norr till söder, säger Lennart Holmlund.