Men i utbildningsutskottet har reservationer gjorts från SD, KD, M, L och C. Den borgerliga majoriteten hävdar att förslaget skulle öka skillnaderna gällande villkoren för kommunala och fristående skolor och ser också risker för ett mer otydligt ­system. Förslaget röstades därmed ner i riksdagen på onsdags­eftermiddagen.

Måste hitta vägar

Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén kritiserar beslutet och samtliga partiers behov av att markera sina ståndpunkter inför valet istället för att hitta lösningar. 

– Jag tycker det känns lite tröstlöst och hoppas att man efter valet kan plocka upp förslagen igen och hitta vägar som godkänns från flera parter. Troligtvis kommer man behöva göra överenskommelser mellan partier men att inte göra något när vi ser vart skolan är på väg i dag är ansvarslöst, säger hon. 

Den kommunala skolan har på grund av skolplikten ett ansvar för att hålla ett antal tomma platser tillgängliga och beredskap för att ta emot elever. Ett ansvar som fristående skolor inte har. Varje tom plats kostar nästan lika mycket som en elevs skolgång. 

När friskolor etablerar sig i en kommun som redan har en överkapacitet av skolplatser förlorar den kommunala skolan 100 procent av ­finansieringen för varje elev som försvinner men har kvar cirka 90 procent av kostnaderna, ­enligt en uträkning från konsult­firman KPMG. 

Varje år betalar kommunerna också miljoner för att balansera upp underskott från kommunala skolan. Lika mycket ska sedan också gå till friskolorna som inte lider av underskott – för att skapa likvärdighet.