– Inom tio år har vi 5G här och med den digitala förändringen blir det också möjligt för robotar att kommunicera med varandra. Robotarna finns redan och det gör också den digitala tekniken. Det är bara hastigheten som inte finns där ännu. Den utvecklingen innebär att vi kan låta tekniken överta många av de arbetsuppgifter som människor utför i dag. Det är då också något vi måste förhålla oss till, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Bodil Jönsson lanserar begreppet lagomtid och för fram idén om en samhällsförändring som inte bygger på att alla människor förväntas lägga ner lika mycket tid på sitt arbete.

–  En del människor både kan och vill arbeta mycket och blir inte sjuka av det. Andra har inte den kapaciteten och det behovet. Alla människor har perioder i livet när de har små barn eller sjuka anhöriga, då det inte heller passar att arbeta så mycket som vi gör, säger hon.

Med lagomtid vill hon få bort den fyrkantiga synen på arbete. Ett av hennes argument är att vi lever i ett individualisera samhälle.

– Individualiseringen sträcker sig över alla områden, utom just detta.

En uppgift alla reagerar på

Malmö stad följer i spåren av Göteborg och andra orter, och är beredda att göra ett försök med arbetstidsförkortning, vilket hon ser som positivt – men inte som en lösning.

– Sådana försök kan bidra till att luckra upp en del föreställningar. Men det bygger på samma fyrkantiga synsätt, att alla människor ska och bör jobba lika mycket, säger hon.

Hon är inte heller övertygad om att medborgarlön är rätt väg att gå.

–  Om en sådan reform urholkar vår vilja att betala skatt, så är jag inte för det.

Bokens enda räkneexempel visar att om man räknar bort ledig tid som helger, uppväxtåren och pensionsåldern, så tillbringar en svensk i dag bara tio procent av sin livstid åt det vi kallar arbete.

– Det är en uppgift som alla brukar reagera på, eftersom de flesta lever i föreställningen att deras arbete upptar mycket mer tid än så. Jag tror inte att det finns något annat land där man är så fixerad vid just detta med arbetet. Minsta barn här vet att jobbet är viktigare än allt annat. Känslan av att arbetet upptar mer tid än det gör är att vi låter tanken på jobbet omgärda precis allt i våra liv.

"En sorts kollektivt hjärnspöke"

Att förespråka en arbetsmodell som inte innebär att alla människor måste jobba lika mycket jämt är vanskligt i ett land där uppfattningen om det viktiga med att arbeta mycket finns som en sorts kollektivt hjärnspöke. Det är något Bodil Jönsson är medveten om.

– Jag är professor och har alltid jobbat mycket, vilket ger mig trovärdighet i den här frågan. Om det är någon som kan göra det så är det jag, säger hon.

Bodil Jönsson anser att en åtgärd är att sluta använda tid som måttstock på arbetet, för att istället fokusera på resultat. Men hon ger inga andra konkreta svar på hur samhället kan byggas om, utan pekar bara på nödvändigheten av att vi i tid börjar tänka om.

– När robotarna tar över en stor del av det arbete som utförs av människor i dag, så måste vi också anpassa oss efter det. 

Hur ett bättre samhälle kan skapas kräver enligt Bodil Jönsson en bred samförståndslösning.

 – Jag skulle vilja sitta i ett slutet rum med en grupp politiker från olika läger, där alla har bestämt sig för att lämna partilinjen bakom sig. Då skulle man kunna samtala om olika lösningar utan att låsas fast vid partiskillnaderna, säger hon.