Efter regeringskriser, omröstningar om statsminister och budget är också det politiska trycket hårt. Den parlamentariska situationen är bekymmersam, Socialdemokraterna är långt ifrån majoritet även om de gör upp med Miljöpartiet och Vänsterpartiet – Centerpartiet behövs också. Detta kräver politiska kompromisser. 

Hur vänster är han?

Morgan Johansson brukar internt räknas till vänstern inom socialdemokratin, kanske ännu tydligare innan de senaste diskussionerna om fler poliser och hårdare straff. Men ser han sig själv som vänstersosse?

– Jag definierar inte mig själv som vänster inom partiet, men jag har tagit ståndpunkter som setts som vänster. Jag var tidigt ute i kritik­en mot vinsterna i skolan, jag röstade nej till valutaunionen, jag var ganska tidigt ute med att ifrågasätta överskottsmålet i den ekonomiska politiken, redan för tio år sedan. 

Men om man tittar på de här frågorna idag så står jag ju i mitten av partiets politik. Vi ska inte något överskottsmål, vi ska inte ha vinster i välfärden. Inom den ekonomiska politiken har jag setts som vänster, men i mitt nya om­råde för jag en mycket mer traditionell linje när det gäller poliser, åklagare, domare med mera.

– Jag har inget mot att jag betraktas som vänster inom partiet, men det är inget jag ska eller vill säga själv – det får andra säga. Men det är klart att de frågor jag drivit har varit mer av karaktären ideologiska.

”Tagit tillbaka Tyskland”

Morgan Johansson menar att det finns mycket goda förutsättningar för att driva en social­demokratisk politik: 

– Vi ser hur tidsandan är på väg att vända. Vi har gått igenom två perioder. Det ena är den nyliberala vägen från 80-talet och framåt. De nyliberala idéerna är idag döda, skulle jag vilja säga. Det är ingen som vågar föra fram att avreglera eller privatisera eller att sänka skatterna. Det är snarare tvärtom. Även på högersidan talar man om ett starkt samhälle och att man ska satsa på de gemensamma resurserna. De talar tyst om privatiseringar för att de vet att det inte finns något stöd för det bland folk i allmänhet. Så den kampen är vunnen.

– Sedan förbyttes den vågen till en annan form av höger, den nationalistiska högern vars extrema uttryck är den främlingsfientliga högern. Den har varit på frammarsch, genom Trump, Bolsonaro, Duterte och EU-länder som Polen och Ungern. Men vad vi ser nu är istället en förnyad diskussion om global fördelning, om jämlikhet, om att människor ser det orimliga i de stora klassklyftor som finns, både inom respektive land och internationellt.

– Vi har nu S-ledda regeringar i hela Norden, vi har tagit tillbaka Tyskland, bara en sådan sak. Den nationalistiska, konservativa högern styr ingen av EU:s ursprungsstater idag.

”Hade inget att välja på”

När det gäller Moderaterna och Kristdemokrat­erna har de tillfrågats om sina röda linjer. Hur långt kan de gå i ett samarbete med Sverigedemokraterna? Vad kan de inte förhandla eller kompromissa om? Efter bland annat Januariavtalet har många ställt ställt liknande frågor om Socialdemokraterna, hur långt kan man gå i kompromisser med Liberalerna och Centerpartiet?

Morgan Johansson menar att socialdemokratin i Sverige lyckats övervintra under de senaste åren, mycket genom att det funnits tre olika minoriteter. Att sedan Liberalerna och Centerpartiet valde att samarbeta med socialdemokratin tycker han var väldigt viktigt för Sverige. 

Men det samarbete som stadfästes genom Januariavtalet har också kritiserats, delar av socialdemokratin anser att partiet kompromissat för mycket och låtit de andra partierna få igenom allt för mycket i strid med de social­demokratiska värderingarna. 

Morgan Johansson håller inte med:

– Januariavtalet innehåller en del liberal politik, men mycket mer socialdemokratisk politik. Ta hela bostadspolitiken med investeringsstödet, satsningar på kommuner och landsting, vi kunde ta bort karensdagarna och förbättra A-kassan. Det är slentrian att säga att det bara var liberal politik och det beror framför allt på det fokus som lagts på arbetsrätten och hyresfrågorna.

– Vi hade inget att välja på när det gäller privati­seringarna och till exempel skolan, vi har inte tillräckligt stöd i riksdagen för det.

Positiv till enpartiregering

Men var dras linjerna, vilka konkreta frågor kan inte tänka sig att kompromissa om i ett sam­arbete med till exempel Centerpartiet? Han blir försiktig. 

– Det får inte gå i riktning mot ökade privati­seringar av till exempel skolan, den är i och för sig långt gånget privatiserad, men jag vill å andra sidan driva på reformer som går i den andra riktningen.

En röd linje? Nej, han vill inte förhandla via medier.

– Nu har vi en bra situation med en social­demokratisk regering. Vi kan lägga förslag självständigt i riksdagen och sedan söka stöd för dem. Vi ska utgå ifrån den situationen och sedan ska vi återkomma med hur den parlamentariska strategin ska se ut. Om skolan kan vi, så fort vi har beredningsunderlag, lägga förslag om ett kommunalt veto så att kommun­erna får bestämma om det ska etableras en ny skola.

– Vi kan lägga fram förslag om att offentlig­hetsprincipen och meddelarskydd ska gälla för privatägda skolor. När det gäller vinsterna i dessa skolor är det svårare eftersom det kräver mer utredning. Men är vi enpartiregering så kan vi lägga fram förslag om det också.

Den gamle centerpartisten och samarbets­ikonen Anders Ljunggren, nyligen intervjuad i Dagens ETC, menar att Socialdemokraterna är ett i princip liberalt parti som Annie Lööf därför kan samarbeta nära med. Morgan Johansson håller inte med:

– Nej, där har Anders Ljunggren fel. Jag tycker mycket om honom men han har fel. Det som skiljer oss från de liberala partierna är vår syn på ekonomisk omfördelning. Vår utgångspunkt är att en frisläppt kapitalism inte bara orsakar stora klyftor utan riskerar att driva hela planeten mot katastrof. En liberal är i grunden en person som egentligen inte har några större problem med kapitalismen och dess drivkrafter.

Skrapa lite på SD-ytan

Morgan Johansson är mycket orolig inför möjligheten med ny regering byggd på de tre konservativa partierna Moderaterna, Krist­demokraterna och Sverigedemokraterna.

– Den största risken med en blåbrun regering är hotet mot de grundläggande rättsstatliga principerna. Tänk dig att ha sverigedemokrater på justitiedepartementet med ansvar för statens våldsmonopol, yttrandefrihet, tryckfrihet, grundlagar och domstolarna. Det första som skulle hända om vi får in SD här, det skulle inte ta en kvart innan de gick ut och kritiserade domar och domstolar. De kommer att undergräva domstolarnas legitimitet.

– Det andra de kommer att göra är ge sig på public service och dess oberoende. Det såg vi i Danmark, där pressades den borgerliga regeringen att skära ned public service med 25 procent. SD idag kritiserar redan enskilda journalister och programledare. 

– Tänk dig bara att vi skulle få sverigedemokrater i försvarsdepartementet där de skulle få ansvar för Sveriges militära styrkor, för våra allra mest känsliga statshemligheter. Efter alla avslöjanden i media verkar det som att det i SD-leden vimlar av högerextremister och hel-och halvnazister, det räcker om man skrapar lite på ytan så kommer det fram.

Nej till anonyma vittnen

Morgan Johansson kritiseras av vissa och hyllas av andra bland annat för den utredning han tillsatt om avlyssning utan brottsmisstanke. Det innebär att en domstol inte behöver avgöra om en avlyssning ska tillåtas eller inte, utan det blir ett polisiärt beslut och den avlyssnade behöver inte vara misstänkt för ett brott.

– Det är riktigt att jag öppnar för det, men det finns skäl som polisen lagt fram. Ett exempel de för fram är att om Gäng A genomför skjutningar mot Gäng B så vill polisen kunna avlyssna Gäng B för att få reda på planerade hämndaktioner så att man kan bryta vålds­spiralen i tid. Detta kan man inte idag.

Ser han en risk att man tar i för mycket, även han själv, i lag och ordning-frågor på grund av den allmänna opinionen och den politiska konkurrensen?

– Ja, det finns en risk att politiker dras med i en spiral, man lägger den ena åtgärden på den andra och ser inte helheten. Man ser det ibland, att man tappar rättssäkerhetsperspektivet. När man frågar högern om rättssäkerhet så säger de att man måste tänka på brotts­offret och det är klart att man måste. Men det finns ingen motsättning här, man kan ju inte ta vem som helst, man ska ju ta gärningsmannen och inte en oskyldig. Rättssäkerheten handlar inte om att skydda den skyldige utan tvärtom den oskyldige. 

– Jag har ofta den här diskussionen, också om till exempel anonyma vittnen som låter bra ända till att man ställer frågan om det finns en koppling mellan den åtalade och ­vittnet. Var vittnet skyldig pengar, fanns det en gammal konflikt? Också självklara frågor från försvaret till vittnet: Hade du på dig glasögonen, var det mörkt, var stod du? För att kunna göra ett rimligt förhör av vittnet så måste man många gånger veta vem vittnet är och då blir det inte lika självklart med anonyma vittnen.

Morgon Johansson ser att det finns risker att man går för långt i åtgärder för att stoppa gängen:

– Ta det där med visitationszoner, som Moderaterna driver, att polisen utan brottsmisstanke ska på vissa ställen få visitera folk på ett slumpmässigt sätt. Då vet jag att även om det är så att det är ungdomarna i Täby och Danderyd som knarkar mest så är det inte där man vill introducera dessa zoner, utan det är i helt andra bostadsområden – långt därifrån.

”Klart det blir svårare”

Många inom socialdemokratin talar med saknad om de gamla tiderna där partit hade 45 till 50 procent av rösterna och riksdagen. Då var man inte tvungen att kompromissa med andra för att få igenom sin politik. De tycker synd om dagens politiker som inte kan driva igenom sina förslag.

– Det har de rätt i, säger Morgan Johansson. Det blir mycket mer av en förhandlingsdemokrati. Det är klart att det blir svårare, men å andra sidan skadar det inte alltid att få sina egna åsikter ifrågasatta, faktiskt. Det har faktiskt hänt att vi socialdemokrater dragit fel slutsats­er i en fråga.

Så även socialdemokrater kan ha fel?

– I kraft av våra 45 procent kunde vi få igenom en politik även om det i efterhand visade sig att det inte var så bra. Så är det inte idag.