Det är huvudskyddsombudet på en arbetsplats som kan vända sig till Arbetsmiljöverket när något i arbetsmiljön inte står rätt till – om det inte fungerar att lösa situationen på plats.

– Får vi in en anmälan kan vi åka ut till arbetsplatsen och inspektera arbetsmiljöförhållandena och hur systemet för att hantera exempelvis kränkande särbehandling ser ut på arbetsplatsen, säger Anna Middelman.

Saknas eller efterlevs inte handlingsplanen eller systemet för att komma tillrätta med problemen, som kan vara både av fysisk eller psykosocial natur, kan myndigheten ålägga arbetsgivaren att inom en viss tid åtgärda bristerna. I annat fall kan arbetsgivaren bli skyldig att betala vite.

– Vi inspekterar och kan ställa krav på arbetsgivare men jobbar inte som ombud för enskilda arbetstagare.

Har ni ingen möjlighet eller skyldighet att göra en åtalsanmälan om ni upptäcker allvarliga problem med exempelvis kränkande särbehandling på en arbetsplats?

– Vi kan göra det om arbetsgivaren brutit mot någon straffbelagd föreskrift, som vållande till kroppsskada, men det är inte vi som gör bedömningen om någon lider psykisk skada eller vem som har rätt eller fel. Polisen utreder brott och vem som helst kan göra en åtalsanmälan, säger Anna Middelman.

Psykisk skada räknas som kroppsskada.

Kommer domen i fallet Lars Persson, om den vinner laga kraft, att påverka hur ni arbetar?

– Den kommer i så fall att påverka allt arbetsmiljöarbete i Sverige, men precis hur den kommer att påverka vår verksamhet kan jag inte förutse. Fallet visar ändå att den lag vi lutar oss emot håller, säger Anna Middelman.