”No milk. No soy. No badness” och ”It looks like milk but isn’t milk. It is made for humans (not baby cows)”. Det var bland annat de här formuleringarna i Oatlys marknadsföring som fick branschorganisationen att vända sig till Marknadsdomstolen.

– När ett företag sätter mjölken i negativa eller felaktiga sammanhang så tycker vi att det är en viktig principiell fråga som måste prövas, säger Jonas Carlberg, chef på LRF Mjölk som har fört Svensk mjölks talan i domstolen.

Svensk mjölk har stämt Oatly på sammanlagt sju punkter och kräver Oatly på ett vite på 2 miljoner kronor per åtalspunkt. Målet är att det ska bli förbjudet att ge intryck av att havrebaserade livsmedel är ett klokare val än mjölkprodukter.

Oatly har svarat med en egen kampanjsajt under namnet ”Dålig stämning i kyldisken” och när huvudförhandlingen hölls i början av oktober valde Oatly dessutom att annonsera stort i flera dagstidningar med budskapet att mjölken faktiskt är ett sämre val ur klimat- och miljösynpunkt.

– Vi vill föra en öppen debatt om hälsa, hållbarhet och miljö och visa på att vi kan erbjuda vegetabiliska mejerialternativ som har en mindre klimatpåverkan. Vi vill kunna visa att vi är bra för alla dem som av olika anledningar inte vill dricka mjölk och det vill Svensk mjölk hindra oss från att göra, säger Catharina Henriksson, presschef på Oatly.

Läkare vittne

Trots att Svensk mjölk envist hävdar att det här handlar om marknadsföring och inget annat så har de själva gjort förhandlingarna i Marknadsdomstolen till en fråga om mjölkens fördelar och klimatpåverkan. Bland annat genom att kalla in den danska läkaren och professorn Arne Astrup som vittne. Vid sitt vittnesmål hävdade han att kvinnor som dricker mycket mjölk har en lägre dödlighet och att mjölk förebygger både cancer och diabetes. Svensk mjölk hänvisade också i huvudförhandlingarna till en forskningsstudie som säger att man får åtta gånger mer näring för klimatutsläppen om man väljer mjölk framför till exempel havredryck.

– Om vi skulle jämföra det med bilar så är det som att man med vår bil skulle komma åtta gånger så långt på samma mängd bränsle. Det är alltså missvisande att hävda att mjölken är dålig för klimatet, säger Jonas Carlberg.

Kritiserad studie

Den studie som Jonas Carlberg lutar sig emot kom 2010. Den möttes snabbt av kritik från bland annat forskare på University of Oxford i England. De pekar dels på att tre av de fyra forskarna bakom studien är finansierade av Svensk mjölk och att resultatet förändras beroende på hur många procent av det rekommenderade dagliga intaget av ett näringsämne som livsmedlet ska stå för. Mjölk hamnar i toppen om andelen av det rekommenderade dagliga intaget ska vara fem eller tio procent, men vid två eller tre procent så hamnar till exempel sojadryck högst.

Trots kritiken fortsätter Svensk mjölk att använda den här studien för att bevisa mjölkens hållbarhet, bland annat i samband med att Livsmedelsverket i början av året presenterade sina nya miljöanpassade kostråd. Där slogs fast att vi bör begränsa intaget av mjölk och mejeriprodukter till två–fem deciliter om dagen. LRF Mjölk slog bakut och varnade för kalciumbrist om vi inte dricker minst fem deciliter per dag.

– Om man vill äta en balanserad kost och vara med och bidra till minskade klimatutsläpp så är mjölken ett bra och näringstätt livsmedel, säger Jonas Carlberg.

Men Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och ansvarig för de nya kostråden säger att vi inte bör öka vårt intag av mejeriprodukter.

– De flesta äter redan idag någonstans mellan två och fem deciliter mejeriprodukter om dagen. Det är en lagom mängd. Mer än så är varken bra för miljön och hälsan, säger hon.

Det är framför allt mjölkproduktionens utsläpp av växthusgasen metan som gör att Livsmedelsverket rekommenderar försiktighet. Enligt Naturvårdsverket ökar metanutsläppen från mjölkkor trots att mjölkkorna blir färre och utsläppen idag ligger på 132 kilo per ko och år. Livsmedelsverkets generella råd är att vi med tanke på klimatet bör äta mer vegetabilier och färre animaliska produkter.

Läs också: Sista slaget i mjölkkriget har inletts

Bristande lönsamhet

Samtidigt är den svenska mjölkbranschen i kris och fem mjölkbönder i veckan tvingas lägga ned på grund av bristande lönsamhet.

Men varken Socialdemokraterna eller Miljöpartiet i regeringen vill säga att vi bör minska vår mjölkkonsumtion. Istället satsar regeringen en miljard kronor för att stötta bönderna. Dels handlar det om att minska dieselskatten för lantbrukare och dels om ett riktat stöd till just mjölkbönder på drygt 100 miljoner kronor.

– Vi gör det här för att värna viktiga arbetstillfällen, inte minst på landsbygden och för att det finns en trygghet i att vi producerar våra egna livsmedel, säger Matilda Ernkrans (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet.

Miljöpartiets ledamot i samma utskott, Stina Bergström, säger att det visserligen inte skulle vara hållbart att hela världen konsumerade mejeriprodukter så som vi gör, men att det är bättre att den mjölk som faktiskt konsumeras görs i Sverige och inte i andra länder.

– Den mjölk som vi tar fram är både miljö- och klimatbättre. Och då vill inte jag att svenska mjölkbönder ska tvingas lägga ned.

Behöver kompenseras

Varken Matilda Ernkrans eller Stina Bergström kan tänka sig ett system där mjölkbönder får stöd för att ställa om till att producera vegetabilier istället.

– Jag kan inte se en framtid där vi inte har djur som betar i Sverige. Vi kommer därför inte att helt komma bort från de utsläpp som djurhållningen står för, men då får vi kompensera dem på andra håll. I transportsektorn till exempel, säger Matilda Ernkrans.

Den 19 november meddelar Marknadsdomstolen sin dom. Då får vi veta om det blir tillåtet i framtiden att hävda att vegetabiliska drycker är bättre än mjölk eller inte. Catharina Henriksson på Oatly vill inte spekulera i hur det kommer att sluta, men påpekar att Oatly inte är emot svensk mjölk eller svenska bönder.

– Men vi vill ha en öppen debatt om hållbara livsmedel. Vi kan erbjuda en del av lösningen för en hållbar framtid, säger hon.

Källor: Livsmedelsverket (TT)/Smedman, Lindmark-Månsson, Drewnowski, Modin Edman. Nutrient density of beverages in relation to climate inpact. 2010. (Den studie som svensk mjölk hänvisar till för att bevisa mjölkens hållbarhet).