Teknikjättar som Google och Facebook har troligtvis de största samlingarna ansiktsbilder men deras databaser är inte tillgängliga offentligt och de har heller inte aktivt delat dem, enligt New York Times.

Andra aktörer har däremot friskostigt delat med sig av sina datasamlingar och bilderna kommer inte bara från nätet utan också från kameror på offentliga platser. 2014 byggde exempelvis forskare vid prestigeuniversitet Stanford en ansiktsdatabas med hjälp av en övervakningskamera i ett kafé. Denna delades sedan med kinesiska ai-forskare som arbetar för landets försvarsindustri.

Hos FBI och migrationspolisen

FBI har i över ett decennium använt datasamlingar med ansiktsbilder som jämförts med körkortsregistret för att hitta misstänka brottslingar.

Amerikanska immigrationspolisen använder liknande metoder i sin jakt på papperslösa. Bland företagen som gjort bilddatabaser tillgängliga finns Microsoft som bland annat samlat kändisars ansikten i samlingen MSCeleb.

Totalt fannas cirka 10 miljoner bilder på över 100 000 personer. Inte bara kändisar hamnade i databasen utan också forskare och aktivister, enligt New York Times. Bildsamlingen har delats flitigt under flera års tid.

– Vi är alla bara material för utvecklingen av de här övervakningssystemen. Att detta skulle delas med stater och militär utomlands är helt enkelt en oerhörd tanke, säger Kim Zetter, journalist som funnits i databasen, till New York Times.

Stanford, Microsoft och flera andra aktörer har plockat ner sina databaser de senaste veckorna, efter omfattande kritik.