– Utmaningen att stödja andratidningar är inte särskilt aktuell, nu handlar det om att det överhuvudtaget ska finnas medier som grund för en fungerande demokrati, säger Mats Svegfors under presskonferensen.

Enligt utredningen ska den del av presstödet som kallas driftsstöd slopas, och ersättas av ett redaktionsstöd. Det ska framför allt betalas ut till lokala och regionala medier, och ges i förhållande till hur stor redaktionen är – istället för att baseras på upplagan. På så sätt blir stödet teknikneutralt, enligt utredningen.

– Man får pengar i förhållande till hur många anställda medarbetare man har, säger Mats Svegfors.

Flera kan förlora stöd

Vad den nya inriktningen på lokal och regional journalistik kommer att innebära för riksmedier som idag får presstöd, som Svenska Dagbladet eller för den delen Dagens ETC, kom inga klara besked kring. Men redan för några veckor sedan, i en intervju med Medierna i P1, sa Mats Svegfors att det inte är säkert att SvD kommer få fortsatt presstöd. Och även nu är han tydlig med att det kommer finnas förlorare:

– Det är en hel del medier som kommer att tappa sitt stöd, säger han.

Samtidigt menar han att även riksmedier kommer kunna söka stöd. Men då måste de själva bevisa att de behöver stödet.

Anna Careborg, chefredaktör och vd på SvD, tolkar ändå inte utredningen som att presstödet är förlorat för tidningens del.

– Det lokala och regionala perspektivet är väldigt tydligt. Men nationella titlar med särskild betydelse för mångfald ska ha rätt att söka stöd och där tycker jag att vi utan tvekan kvalar in.

Det finns ju även ett behovskriterium. Ni gick ju med en vinst på 59 miljoner kronor 2020 och hade 45 miljoner kronor i presstöd. Har ni ett behov?

– De kommande åren kommer att kräva en hel del investeringar och utifrån de så kan man ju se att det finns ett fortsatt behov. För Svenska Dagbladet har stödet betytt mycket och vi har successivt gått ned i stöd genom åren. Jag tycker generellt att det är bra att utredningen lägger ett fokus på lokalt och regional nivå, men samtidigt öppnar för nationell mångfald. Det behövs en mångfald av journalistik även på nationell nivå.

Utredningen förslår också att taket för stödet ska minska – från 45 miljoner till 25 miljoner. Betydligt lägre än vad till exempel Svenska Dagbladet får idag. Dock föreslås en övergångsperiod på fem år för dem som får inget eller minskat stöd, då stödet ska trappas av. Johan Taubert, vd på Tidningsutgivarna, tycker att det är generöst.

– Det ger de här tidningarna som kan tappa presstöd möjlighet att parera. I det avseendet skulle jag säga att utredningen är väldigt bra.

Han är nöjd med utredningen i helhet, men inte över att Finansdepartementet kommit fram till att det inte behöver införas någon nollmoms, en fråga som TU har drivit länge.

– Det är olyckligt att de drar slutsatsen att det inte behövs. Branschen behöver förutsägbarhet, den genomgår så stor omställning just nu, och då är det extra viktigt med förutsägbara stöd som också är teknikneutrala. Nollmoms uppfyller det. Läsarintäkter är dessutom allt viktigare, så nollmoms skulle absolut göra skillnad för dagstidningar. Karin Annebäck