– Resultaten visar att väldigt många som vänder sig till primärvården är stressade, oavsett vilka symtom de söker för, säger Lilian Wiegner, överläkare vid Institutet för stressmedicin och forskare vid Sahlgrenska.

Hon har tillsammans med ett forskarlag undersökt hur vanligt det är att personer i arbetsför ålder som söker sig till primärvården upplever sig stressade och visar tecken på utmattningssyndrom. Resultaten är enligt forskarna överraskande: mer än hälften av de 587 tillfrågade personerna upplevde sig stressade i undersökningen, och av dessa uppvisade varannan symptom på utbrändhet. 

Slippa utmattningssyndrom

Undersökningen visar också att det kan finnas ett stort mörkertal i antalet stressrelaterade sjukdomar. När studien gjordes visade Folkhälsorapporten att 13 procent av befolkningen kände sig stressade – det vill säga betydligt färre än de som sökte sig till vårdcentral.

Vad drar ni för slutsatser av det?

– Hela syftet med studien är att hitta de här stressade människorna som håller på att bli sjuka i ett tidigare skede så att de slipper få utmattningssyndrom. När man väl har blivit utbränd tar det ofta väldigt lång tid innan man blir frisk, säger Lilian Wiegner.

– De flesta som kommer till primärvården söker för något annat, som att de har ont i bröstet, svårt att sova eller liknande. Vissa av de symptomen tror vi att man borde bli mer uppmärksam på, eftersom det kan vara utslag av begynnande utmattningssyndrom. Då är det viktigt att titta på hur den här personens livssituation ser ut, istället för att bara behandla de fysiska symptomen. 

De som får utmattningssyndrom sjukskrivs ofta, vissa personer kan behöva sjukskrivning uppemot tre år innan de är tillbaka i arbete på heltid. Därför finns mycket att vinna om de kan identifieras och behandlas innan de blir så dåliga.  

– Utmattningssyndrom tillhör de psykiska sjukdomar som ökar väldigt mycket när man pratar om de ökade sjukskrivningstalen i Sverige, säger Lilian Wiegner. 

Samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar sjunkit med 70 procent sedan 2007 har sjukfrånvaron de senaste åren ökat markant. Sjukpenningtalet är nu tillbaka på samma nivå som då alliansregeringen skärpte reglerna 2008, enligt en rapport från Folksam. Sjukskrivningarna blir både fler och längre, men faller numera under aktivitetsersättningen, som har en maxgräns på tre år och som omvärderas efter 90 och 180 dagar. 

Störst ökning bland unga kvinnor

Den kraftigaste ökningen av sjukskrivningar sker bland dem som mår psykiskt dåligt, visar statistik från Försäkringskassan, främst inom offentlig sektor. År 2013 utgjorde de psykiska diagnoserna 84 respektive 85 procent av nybeviljade aktivitetsersättningar för kvinnor och män. Störst var ökningen bland unga kvinnor. Kvinnor är oftare sjukskrivna i psykisk sjukdom än män, men om kvinnor och män utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykisk ohälsa lika.

För två veckor sedan släppte Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) en rapport som fick stor spridning i medier, som menade att orsaken till de ökade sjukskrivningstalen var att Försäkringskassan minskat antalet kontroller av de sjukskrivnas arbetsförmåga. Hösten 2014 omprövades bara 52 procent av sjukskrivningarna som nått 180-dagarsgränsen i tid, vilket enligt forskarna leder till att ”drivkrafterna att återgå i arbete påverkas negativt”. 

Men Andreas Larsson, områdeschef för sjukförsäkring på Försäkringskassan, säger att det inte exakt går att säga som orsakat den ökande sjukfrånvaron.

– Vi har haft ett läge sedan 2010, 2011 med kraftigt ökat inflöde av nya sjukfall och det har gjort att vi har behövt lägga mer tid och kraft tidigare i processen för att klara utbetalningar. Det har påverkat våra möjligheter att klara den här typen av utredningar som är väldigt komplicerade, säger Larsson till Aftonbladet.

Det finns dock ett flertal belagda faktorer i arbetslivet som ökar risken för sjukskrivning. Några av dem är höga krav och låg kontroll, konflikter på arbetet och osäkra anställningar. Obalans mellan ansträngning och belöning ökar också risken. 

Allra tydligast är att arbeten inom vård och omsorg frestar på. Yrkesuppdelad statistik visar att sjukskrivningarna bland psykologer och socialsekreterare ökade med 21 procent mellan 2012 och 2014.  

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.