Kritiken mot att kommunerna säljer ut sina fastigheter har på senare tid även börjat bubbla inifrån finansbranschen. Förra veckan sågade finansmannen och storägaren i Avanza, Sven Hagströmer, affärsmodellen vid fotknölarna. Han beskrev det i tidningen Dagens industri som ”absurt” och en dålig affär att politiker säljer av allmännyttan för att kortsiktigt tjäna sig en hacka. En särskild kritik riktade han mot ett av de största företagen i den framväxande branschen, SBB, bland annat för deras brist i transparens. SBB, vars aktier och obligationer nu sjunker som gråsten på marknaden är idag även föremål för granskning. Efter att bland annat ha köpt upp ett flertal skolfastigheter i Stockholm under våren som man sedan hyr ut till staden igen, så har Konkurrensverket börjat kika på huruvida köpen blivit konkurrensutsatta. Otillåtna direktupphandlingar har tidigare lett till att SBB fått böta 8,5 miljoner kronor.

Civilminister Ida Karkiainen (S) välkomnar att den här typen av granskningar görs men slår samtidigt fast att kommuner och regioner är självstyrande och man bör från statligt håll inte lägga sig i allt för mycket. Att Socialdemokraternas stora kampanj inför valet är att ta tillbaka den demokratiska kontrollen borde vara markering nog från regeringens håll, menar hon.

– Jag tror det här är en fråga vi kommer att följa upp mer. Men väljarna måste också utkräva ansvar från de kommunala politikerna, säger hon, när Dagens ETC träffar henne på hennes kontor inne på finansdepartementet i Stockholm.

”Bra är det inte”

Stockholm är för övrigt långt ifrån ensamma om att sälja ut sina fastigheter. Många socialdemokratiska kommuner i hela landet gör samma sak.

– Att vi vill ta tillbaka den demokratiska kontrollen är förhoppningsvis en signal som alla nu har uppfattat och måste väga in i sin kalkyl där man står i sådana här beslut. Sedan är det många kommuner där vi inte styr med egen majoritet där man kan tänka sig att det blir svårare att förhandla om detta. Men bra är det ju inte, säger Ida Karkiainen.

Att förlora rådigheten över allmänhetens fastigheter kan vara problematiskt även i andra avseenden än att det blir en oerhörd ekonomisk förlust. Det yttersta ansvaret ligger alltid hos kommunen när det handlar om kärnverksamheter. Om en privat aktör går i konkurs behöver kommunen snabbt ta vid, vilket kan bli både logistiskt svårt och kostsamt.

Lokaler för krisplanering

Kommuner behöver också flexibiliteten att använda byggnader efter behov.

– Flyktingmottagandet har varit en tydlig symbolik för det, att många kommuner inte kan tillhandahålla de här evakueringsplatserna som skulle behöva tillhandahållas. Nu pratar vi också mycket om hur vi krisförbereder och hur viktigt det är att man har resurser att använda sig av, och då är ju lokalerna en del i den resursplaneringen.

Under ett längre tidsspann hinner det också hända mycket i samhället och om kommuner då binder upp sig på långa hyreskontrakt istället för att äga byggnaden själva kan det bli svårt att anpassa lokalerna efter behov.

– Du kanske till exempel få en större andel äldre vilket gör att du behöver ändra om i din lokalförsörjningsplan.

Planerar inte långsiktigt

Enligt Ida Karkiainen är en anledning till att kommuner säljer ut samhällsbyggnaderna att de är rädda för att binda upp sig i stora lån när man står inför investeringsbehov. Då väljer man istället att ”kroka arm” med privata aktörer och glömmer bort att planera långsiktigt.

– Men då måste man fundera på, vad är det för typ av verksamheter? Är det kärnverksamheter som skola eller vård så bör man kanske fundera på om det är klokt att inte helt och fullt ha rådigheten över våra lokaler.

Samtidigt får kommunen idag låna till en väldigt låg ränta från den kommunala långivaren Kommuninvest i jämförelse med privata bolag. Det finns heller inget direkt lånetak. Det borde innebära att kommuner inte ska behöva använda sig av privata bolag för att bygga. Men civilministern menar att det inte alltid är så enkelt.

– Även om det inte finns ett lånetak så ställer vi krav på att det ska finnas en budget i balans. Så tar man stora lån och binder upp sig i stora kapitallösningar är det klart att resultatet för kommunerna och deras ekonomi kan tippa eller på pappret inte gå ihop, så det är väl det många är rädda för.

När hon får frågan om staten då kan gå in som en större ekonomisk garant svarar hon att det kan vara möjligt men samtidigt, och något motsägelsefullt, att staten redan idag ger de generella bidrag som kommunerna och regionerna behöver för att klara av välfärden.

Fler övergångar ska begränsas

Dagens ETC har tidigare rapporterat om att det blir allt vanligare att politiker går genom svängdörrar mellan lobbyverksamheter eller näringslivet. Det här innefattar inte minst även samhällsbyggnadsbolagen. Ilija Batljan som är vd för SBB har exempelvis tidigare varit högt uppsatt kommun- och regionpolitiker inom Socialdemokraterna. Men nu vill Socialdemokraterna utvidga övergångsrestriktioner som idag gäller för statsråd och statssekreterare att även gälla lokalpolitiker och tjänstemän i nyckelpositioner.

– Det där urholkar ju legitimiteten och tilltron till samhället. Många tycker att det är korruption och det ska ju aldrig vara okej, säger hon.

Frågan om samhällsbyggnader är nu i hetluften och civil­ministern tror att ett kraftigt folkligt motstånd lär påverka bolagens möjligheter att köpa dessa fastigheter i framtiden.

– Varje gång man går ut med att sälja kommer reaktioner som sätter press på politiken. Man behöver därför göra de här utvärderingarna betydligt mer noggrant än tidigare och förstå att det finns ett stort politiskt pris med att sälja ut det som medborgare och skattebetalare uppfattar ska vara i ens egna kontroll, säger Ida Karkiainen.