– Jag kan själv tycka att det inte är bra med tiggeri. Det ­skapar väldigt många problem och stor utsatthet hos dem som tvingas sätta sig på marken och be om pengar. Samtidigt har vi sett att pengarna som hamnar i tiggarkopparna verkligen gör nytta. Det handlar om människor som kommer från en otänkbar misär men kan bygga ordentliga hus i stället för att bo i träkojor. De kan skicka barnen till skolan och köpa mediciner till anhöriga som är sjuka, säger Aaron ­Israelson, som just nu arbetar med utbildning för ­fattiga romer i Rumänien.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Svår gränsdragning

Mårten Schultz, forskare och professor i civilrätt, tror att det blir svårt med gränsdragningar för vad som ska räknas som tiggeri och därmed förbjudas. Insamlingar från Röda korset borde exempelvis rimligtvis vara undantagna, resonerar han på Twitter och skriver: ”Förutom att jag tycker det är principiellt fel med ett tiggeriförbud, särskilt ur ett rättighetsperspektiv, är det en rättsteknisk mardröm.”

Moderaternas rättspolitiske talesperson Tomas Tobé har uttalat att det vore önskvärt med ett blocköverskridande samarbete kring ett tiggeriförbud. Men regeringen har i nuläget inga planer på något sådant, enligt ansvarig minister Åsa Regnér.

– Vi bereder inget förslag om tiggeriförbud i regeringen. Däremot har vi redan skärpt lagen om avhysning, likaså kommer vi med ett förslag om ett skärpt människohandelsbrott för att förhindra att människor utnyttjar varandra i den här situationen, säger hon till TT. 

Välkomnar åtgärder

Aaron Israelson välkomnar åtgärder mot människohandel men säger också att dess offer oftare tvingas till prostitution och slavarbete än tiggeri.

– Människohandel pågår främst inom sexindustrin. De näst största områdena är restaurangbransch, lagerarbete och städning. Där händer det ganska ofta att människor från Rumänien och Bulgarien, ofta romer, luras till rikare länder och att deras pass beslagtas, säger han.