Partisekreteraren Tobias Baudin skämtar när han passerar riksdagshusets klubbrum där Dagens ETC slagit sig ner med Lawen Redar.

Men att det är en glödhet potatis som den 34-åriga riksdagsledamoten från västra Stockholm har att hantera och att många nu lyssnar noga på vad hon har att säga, det är inget skämt.

Lawen Redar har gnetat på i kulturutskottet utan större uppmärksamhet. Nu är hon frontfigur när Socialdemokraterna ska lägga om sin integrationspolitik och det surras redan om henne som en framtida partiledare och statsminister.

I höstas kom analysen som ska ligga till grund för Socialdemokraternas nya politik. Lawen Redar höll inte igen. ”Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett”, avslutades rapporten.

Vad betyder det?

– Att jag vill se ett Sverige utan utsatta områden. Det är ovärdigt ett högteknologiskt välfärdsland, säger Lawen Redar.

Det ambitiösa anslaget har fått olyckskorpar att kraxa att de konkreta förslagen riskerar att bli ett antiklimax. Men Lawen Redar säger sig inte se något alternativ till långtgående förslag. Den som inte har svar på integrationen gör sig irrelevant inför framtiden, säger hon.

– Vänstern ska vara bäst på det här, det har man varit historiskt. Man jobbade stenhårt med bildning, läs- och skrivkunnighet hos arbetare. Man visste att arbetarungar skulle möta överklassungar i den politiska debatten om framtiden.

Vi återkommer till svaren. Men vi börjar med Lawen Redars bild av nuläget. Den kan sammanfattas med ett ord: Mörker.

På polisens lista finns 59 utsatta områden. När Lawen Redar nu besöker ett efter ett av dem möts hon av människor som känner sig exkluderade och aldrig träffar människor från majoritetssamhället. Arbetslösheten är hög, trångboddheten svår, skolresultaten katastrofala. Och möjligheterna att lära sig svenska när minst 8 av 10 invånare är födda utomlands är små.

Nyligen var Lawen Redar i Tjärna ängar i Borlänge där många somaliska flyktingar bor. 

– Man har lämnat ett land i förfall. Släktingar och vänner har inte överlevt. Den psykiska ohälsan är jättestor, många föräldrar kan inte vara förebilder för sina barn. De säger ”jag måste flytta härifrån, komma till en annan social omgivning”.

”SD profiterar på utsatta områden”

En slutsats har Lawen Redars arbetsgrupp redan slagit fast: Migrationspolitiken ska fortsätta vara stram. De senaste decennierna har ökningen av antalet utlandsfödda varit snabb – och mottagandet koncentrerat till städernas miljonprogramsområden. 

Samtidigt menar Lawen Redar att de politiska verktygen för att motverka ojämlikhet blivit svagare i takt med att samhället dragit sig tillbaka, bostäder har sålts ut och skolan blivit en marknad.

– Det bor en halv miljon människor i utsatta områden. Om inte levnadsvillkoren radikalt förbättras för dem kommer de krafter som vill profitera på det här att fortsätta hålla igång.

Ja, det är Sverigedemokraterna hon menar, bekräftar hon. Även om hon intervjun igenom tycks undvika att nämna dem vid namn.

Nu pågår en annan demografisk förändring. Det föds få barn samtidigt som befolkningen blir äldre och därmed sjukare. Till 2031 väntas antalet sysselsatta visserligen öka med 170 000 personer. Men fler än hälften av dessa kommer behöva jobba i välfärden för att vård, skola och omsorg ska kunna fungera, enligt Sveriges kommuner och regioner. 

Kan man inte ställa frågan: Hur få invandrare tål Sverige?

– Hur länge till ska 8,5 procent vara arbetslösa i det här landet? Det är högerpolitik att öka arbetsutbudet och ställa dem i konkurrens med redan arbetslösa. Då får vi Reinfeldts idealsamhälle av låglönekonkurrens.

Så länge arbetslösheten är stor måste migrationspolitiken vara stram, anser Lawen Redar.

– Hög arbetslöshet gör det så jäkla enkelt för arbetsgivarorganisationer och Svenskt näringsliv att fortsätta försvaga arbetstagarna genom att utmana den svenska modellen. Det borde vara självklara kunskaper i arbetarrörelsen.

På partikongressen 2017 stred du mot partiledningen för permanenta uppehållstillstånd och för familjeåterförening. Vad har hänt sedan dess?

– Segregationen har accelererat. Antalet särskilt utsatta områden och riskområden har ökat. 

Så det är verkligheten som förändrats snarare än att du har ändrat dig?

– Insikten om utsattheten i de här områdena tynger mig. Jag vill åt de politiska verktygen för att lösa det här.

Vad säger du till den som säger att du anpassat dig för att kunna göra karriär i Socialdemokraterna?

– Ingen säger det till mig. Tvärtom får jag jättestarkt stöd från mina partikamrater i förorterna som säger ”äntligen”.

Kunde ha minglat på Söder

Det är knappast av bekvämlighetsskäl hon tagit på sig uppdraget, påpekar hon.

– Jag hade kunnat hålla mig till kulturfrågorna och må väldigt bra av det. Om jag står på trevliga kulturmingel på Södermalm och pratar om Pär Lagerqvist och om att stärka folkbiblioteken så tycker alla att man gör en bra insats. Men vill man lösa integration med plikt och rätt då ses det plötsligt som spel och taktik. Att människor kan se det så när behoven är så stora tycker jag är förfärligt.

Men framtida S-ministrar testas kanske snarare när de utvärderar integrationspolitiken än när de pratar om Pär Lagerkvist?

– Jag har aldrig velat jobba med integrationspolitik. Den som övertygade mig att tacka ja till det här uppdraget är min mamma. Hon sa att ”Sverige mår inte bra, ni måste göra något”.

Mamman är politisk flykting från den kurdiska delen av Iran. Att hon skulle uppmana sin dotter att ge sig ut i hetluften var ingen självklarhet.

— Min mamma har fått betala ett högt pris för sitt politiska engagemang och därför varit väldigt oroad för mitt.

Att Socialdemokraterna ägnar så mycket möda åt att övertyga alla om att den strama migrationspolitiken ligger fast har ifrågasatts, inte bara utifrån de konsekvenser det kan ha för människor på flykt. Bland annat på S-märkta Aftonbladets ledarsida har den tuffa tonen i migrationspolitiken dömts ut ur strategiskt perspektiv. Istället för att besegra Sverigedemokraterna på deras egen planhalva borde S lägga krutet på frågor där man har väljarna med sig, som välfärdsfrågorna, resonerar man.

Vill inte prata strategi

Lawen Redar blir vass i tonen när hon får frågan om hennes parti inte borde anstränga sig för att få debatten att handla om frågor där man har större chans att vinna.

– Så pratar människor som tror att politik bara handlar om strategi. Varför är utrikesfödda svenskars levnadsvillkor en fråga om taktik?

Tusentals tjänster skärs just nu bort från svensk sjukvård. Ser du någon risk för att det hamnar i skymundan när både ni och Tidöpartierna riktar så mycket fokus på integration och migration?

–Nej, absolut inte. Vi har just haft en stor sjukvårdsdebatt i riksdagen som fick ett jättestort genomslag. Och frågorna hör ihop. Många av dem som varslas i vården nu är utlandsfödda med visstidsanställningar.

De konkreta förslagen dröjer alltså till våren. Men några saker har Lawen Redar redan tänkt högt kring. En sådan är aktivitetsplikt för personer med försörjningsstöd som anses ha kapacitet att arbeta. Detta ska under våren införas i S-styrda Borlänge och finns redan i S-styrda Eskilstuna.

– Det som kan uppfattas som en väldigt hård fråga välkomnas otroligt av många. Man säger ”bra, då får jag en aktivitet”.

Men hjälper den typen av åtgärder mot de problem som ni radar upp – trångboddhet, hög arbetslöshet och låga skolresultat?

– Jag tittar på allt, jag utesluter ingenting. Aktivitetsplikt svarar inte på de stora strukturella frågorna, men kan vara ett led i att bryta segregation.

Vikten av att stärka skola och utbildning trycker Lawen Redar hårt på. Hon ser ett stort behov av att komma åt den skolsegregation som hon menar är ett resultat av den fria etableringsrätten och det fria skolvalet. Men att förstärka skola och utbildning kommer också att kräva stora resurser, liksom att rusta de bostadsområden där standarden idag är undermålig. Som exempel lyfter Lawen Redar fram de råttor som plågat Stockholmsförorten Rinkeby.

Sneglar på Danmark

Det kommer att bli kostsamt att genomföra det som krävs, konstaterar hon. Liksom så många andra svenska politiker de senaste åren har hon varit i Danmark och studerat deras ”parallellsamhällespaket”.

– I Danmark lägger man 8-10 miljarder om året på att investera i arbetsmarknadspolitik, utbildning och bostäder. Då ska sägas att de har betydligt färre utsatta områden.

Danmark har också en annan skattepolitik, påpekar hon. Inte minst är kapitalskatterna högre.

– Här behöver vi fundera. Vi kommer aldrig åstadkomma ett jämlikare samhälle om vi inte ser över den bristande omfördelningen, skatterna och liberaliseringen i välfärden, det är orealistiskt.

I Sverige kan den ekonomiska politiken de senaste 25 åren beskrivas som återhållsam. Statsskulden har mer än halverats. Samtidigt har skatterna sänkts med mer än 200 miljarder.

Är det då en självklar slutsats från vänsterhåll att det är stor migration som varit problemet?

– Min slutsats är att det är fullständigt ohållbart att bedriva en stram ekonomisk politik och ha en jätteliberal migration.

Kan inte slutsatsen vara att man kan ha en öppen migrationspolitik men att det förutsätter stora samhällsinsatser?

– Vilka kommuner ska ta emot de nyanlända? Har vi åstadkommit en situation där 290 kommuner tar emot nyanlända? Har du sett någon borgerlig kommun ta emot nyanlända?

Kan man inte tvinga dem att göra det?

– Gärna, men det gör de inte. Vi måste förhålla oss till realiteterna. De förutsättningarna finns inte och därför måste vi ha en stram migrationspolitik och staka ut den ekonomiska kursen för att vända utvecklingen.

Också när det gäller partiets ekonomiska politik pågår intensiva diskussioner just nu. Riksdagsledamoten Niklas Karlsson leder arbetsgruppen som filar på nya förslag på det området. Strax efter nyår gick han ut i en intervju med Aftonbladet och sa att han gärna såg att överskottsmålet ersattes med ett underskottsmål för att frigöra pengar för investeringar. Några signaler från partiledningen om man att man skulle vara beredd på en så stor förändring av den ekonomiska politiken har däremot inte kommit.

Röda linjer finns

Lawen Redar vill inte uttala sig om ett underskottsmål. Men hon inpräntar återigen behovet av resurser.

– Du ska prata med Niklas Karlsson som leder den ekonomiska politikutvecklingsgruppen. Men jag har sagt till honom att jag behöver pengar om jag ska bryta segregationen.

Ett nytt möte väntar Lawen Redar. Dagarna är digra för den som håller i pennan när Sveriges största parti ska vända på alla stenar, som partiledarens mantra löd före valet. ”Vi tittar på allt”, lyder Lawen Redars.

Jag har sagt till honom att jag behöver pengar om jag ska bryta segregationen.

Men röda linjer finns, hinner vi reda ut. En är själva asylrätten. Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden.

Finns det något av det som Tidöpartierna pratar om på det på det här området som du utesluter?

– Angiveri. Det är absolut en röd linje.

Hon syftar på den lag som nu utreds och ska tvinga myndighetspersoner att ange den som inte har rätt att vistas i Sverige. 

Den långa sikten då, till sist.

Kommer vi att kunna komma till en öppnare migrationspolitik – är det en övergångsperiod?

– Jag tänker inte på det sättet. Jag söker politiskt stöd för att förändra så att vi inte ska ha några utsatta områden.