Barn med svenskfödda föräldrar får allt friskare tänder. Men invandrarbarnens tandhälsa ökar inte lika snabbt. Kulturella skillnader blir alltmer avgörande för hur vår mun mår.
– Vi måste bli bättre på att nå ut till invandrarbarnens föräldrar, säger Jönköpingsforskaren Brittmarie Jacobsson som har studerat ämnet.
De flesta känner säkert igen situationen. Sedan barnen tiggt till sig stora lass av sötsaker vägrar de borsta tänderna när det blir läggdags. För trötta föräldrar är det lätt att låta saken bero, bara för ikväll. Mjölktänderna ska ju inte sitta där de sitter för evigt. Men att hoppa över tandborstningen kan få konsekvenser i framtiden. Barn som tidigt får hål i tänderna, riskerar nämligen att få dras med dålig munhälsa i resten av sitt liv.
Tandvården har svårt att nå fram
Föräldrar som vuxit upp i Sverige ser oftast daglig tandborstning med skyddande fluortandkräm som en självklarhet – även för de allra minsta barnen.
Men föräldrar från andra länder kan ha en helt annan syn på det det där med sötsaker och munhygien. Medan vi i Sverige ofta försöker begränsa våra barns intag av sötsaker, är det utomlands betydligt vanligare att man matar sina små med exempelvis sötad mjölk. På många håll i världen anser man dessutom inte att små barn behöver borsta tänderna så noga.
Det visar tydligt en doktorsavhandling, som nyligen presenterades av Brittmarie Jacobsson, forskare och universitetsadjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping.
I sin studie har hon kartlagt skillnader i munhälsa mellan barn med svensk bakgrund och barn som delvis vuxit upp utomlands eller har föräldrar som invandrat till Sverige. Jämförelser har också gjorts med barn i Vietnam.
Jacobssons kartläggning visar att man i många invandrarfamiljer saknar den grundläggande kunskap om munhälsa som ”sitter i ryggmärgen” på många föräldrar med svensk bakgrund. Det gör det svårt för tandvårdens personal att nå fram till alla med sitt budskap.
Högre risk att drabbas av karies
Nu hoppas Brittmarie Jacobsson att hennes avhandling ska bli början på en förändring.
– 10–15-åringar i invandrarfamiljer löper nästan sex gånger högre risk än 10–15-åringar med svensk bakgrund att drabbas av karies, säger hon. För små barn är risken tre till fyra gånger högre.
– Ofta är det kunskapsbrist som ligger bakom. Nu är det viktigt att vi fångar upp de här familjerna. De första mjölktänderna är så viktiga att sköta.
Varför är det så viktigt att man har bra tänder?
– Friska tänder ger både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Man slipper smärta, man får ett vackert leende som ger självförtroende. Har man dåliga tänder kryper man ofta ihop och skäms. Och högre upp i åldrarna kan bakterier i munhålan påverka andra delar av kroppen.
Vad händer nu, då din avhandling är klar?
– Nu vill jag gå vidare och arbeta med så kallade fokusgrupper, det vill säga samla föräldrar från olika länder och diskutera vad man ska göra och hur förebyggande munhälsovårdsprogram för familjer med utländsk bakgrund ska utformas. Jag planerar också att utöka samarbetet som vi redan har, med Universitetet i Vietnam, till att även innefatta det vietnamesiska hälsoministeriet.
