– Polisen känner att de ska reagera och tar tag i en fråga utan att ha någon strategi om hur man ska gå vidare. Insatserna ska ge en positiv bild av polisen, det är att som sälja in en produkt utan att ta ansvar för resultatet.

När polisen utnämner något till en särskild händelse betyder det att man kan ta hjälp av poliser från hela landet för att arbeta med en aktuell fråga, som nu senast våldsvågen som utförts av gängkriminella i Stockholm.

Men detta betyder att polisarbetet i hela Sverige påverkas negativt eftersom de poliser som tas till Stockholm inte samtidigt kan arbeta vidare med sina uppgifter på ordinarie arbetsplatser.

– Säg att deras normala produktivitetsfaktor är 80 procent i sitt vanliga jobb – när de flyttas till Stockholm går produktiviteten ner betydligt och polisarbetet i stort blir lidande, säger Stefan Holgersson till Dagens ETC.

Vill se breda satsningar

Leif GW Persson har fört fram en liknande kritik i TV4 där han menar att nyttan med att ta in poliser till ett område som de saknar kännedom om är minst sagt tveksam.

– De kommenderas ut för att markera sin närvaro i olika delar av staden, men den andra sidan, gängen, undviker naturligtvis de ställen där poliserna finns. Dessutom består delar av ­polisinsatsen av poliser som inte vet om Farsta ligger söder om Järva, vilket kan ställa till med problem.

Tidigare stora aktioner lokalt mot gängkriminaliteten som till exempel den hyllade Operation Rimfrost har vid utvärderingar inte kunnat visa bestående framgångar.

Nationalekonomen Ingvar Nilsson har följt problematiken med gängen och de utsatta områdena under en rad år. Han menar att en förutsättning för att kunna gå vidare är att samordna samhällets resurser.

– Det räcker inte med akut­insatser. Vi har känt till allvaret i situationen under lång tid utan att göra något. Går vi inte till roten av problemet kommer vi inte att kunna förändra situationen. Det innefattar skola, socialtjänst och hela samhället. Kommunerna har flera tusen anställda som måste sam­ordnas med de hundratals poliser som sätts in.

– Vi måste förebygga och förhindra de kriminella gängens rörelsefrihet, idag rör de sig väldigt fritt.

Skapat parallellt samhälle

Författaren och tidigare advokaten Evin Cetin har arbetat nära både brottsoffer och förövare inom gängen och menar att polis och samhället inte har förstått situationen.

– När man ser gängstrukturerna måste man förstå att de har skapat ett parallellt ­samhälle där de infört dödsstraff och våra samhällsstrukturer har inte tagit höjd för detta.

En viktig del i bekämpningen av gängen är avhopparverksamheten. Det måste bli möjligt för gängmedlemmar att lämna gängen och då behövs skydd.

– Idag hotas familjerna och vänner till avhopparna, medan polisen fortfarande arbetar efter en tes att familjerna inte angrips, säger Evin Cetin till Dagens ETC.

– Polisens personskydd ­klarar inte av att ge säkerhet till de som lämnar gängen.

– Jag har på nära håll sett exempel på hur oskyldiga anförvanter till avhoppare dödats. En del av den bombvåg som håller på just nu är till för att ­skrämma de som hoppar av eller är motståndare genom att visa att kommer de inte åt huvud­personen går man på anhöriga och vänner istället.

Famlar i blindo

Magnus Lindgren och stiftelsen Tryggare Sverige menar att polisen famlar i blindo idag och saknar egentlig strategi för att komma åt gängen.

– Visst kan det vara positivt att få en rad extra poliser för att vara synlig och kunna pinpointa vissa adresser, men i stort sett är det utan bestående betydelse.

– Det behövs ett omtag, politiken måste ställa krav på nya typer av åtgärder och en helhetssyn på vad som behöver göras. Under applåder från nästan alla partier genomfördes 2015 det katastrofala beslutet att centralisera hela polisverksamheten, man gick från närpolis till fjärrpolis. Det här handlar mycket litet om resurser, det handlar om kultur och ledningen av polisverksamheten.

– När justitieminister Gunnar Strömmer säger att det här och nu inte går att göra något så har han i grunden fel, det finns mycket som kan göras snabbt.

Magnus Lindgren och Tryggare Sverige har tagit fram förslag på en del åtgärder som de menar borde vara en del av samhällets åtgärdspaket i kriget mot gängen:

• Regeringen måste styra polisen mer kraftfullt genom regleringsbrev och utnämningsmakten.

• Ta tillbaka utsatta områden genom att under våren 2023 tillföra minst 3 000 poliser till dessa områden. Det är där man måste finnas för att kunna på påverka situationen på allvar.

• Inrätta en kommunal polis. En absolut förutsättning för ett framgångsrikt polisarbete är att det finns en lokal förankring där polisen känner och är kända av invånarna.

• Stärk polisens blåljusverksamhet. Påskkravallerna visar att polisens förmåga när det gäller ordning och säkerhet måste stärkas.

• Inrätta en ny brotts­wutredningsmyndighet. Det under­måliga brottsutrednings­resultatet måste förbättras.

• Fördjupa kampen mot den organiserade brottsligheten genom att inrätta en särskild polis- och åklagarmyndighet som tar över och utvecklar det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet.

• Stärk skyddet av brotts­offer, bland annat genom att inrätta en ny myndighet som tar över ansvaret för hela den nuvarande verksamheten.

”Polisen har ingen aning”

Magnus Lindgren kräver att det tillsätts en fristående ­kommission som under en begränsad tid, kanske tre månader, får i uppgift att skaffa en bild av helheten och komma med förslag till hur arbetet ska kunna organiseras.

– Min bild är att polisen idag inte har någon aning om vad som behövs göras – varken på lång eller kort sikt. Under den tidigare ekonomiska krisen tillsatte regeringen Bildt en kommission under professor Assar Lindbeck som fick i uppgift att ta fram en helhetssyn av situationen – detta borde göras också idag.