BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Skillnaden mellan länderna är att i Sverige krävs att ett terrorbrott ska ha begåtts för att få en fällande dom. Att däremot rekrytera folk till IS eller andra terrorrörelser, ge finansiellt stöd eller dela information i sociala medier, är inte straffbart – vilket det är i Norge. 

Men Amnesty höjer ett varnande finger för att genomföra förhastad lagstiftning.

– I ett så högt tonläge som det är nu borde man vara oerhört försiktig med alla förslag som ploppar upp. Varje förslag som kommer måste utredas på ett riktigt och gediget sätt – gärna genom en parlamentarisk utredning, säger Madelaine Seidlitz. 

Risk för otydlighet

Hon påminner om att det inte finns någon tydlig definition av vad terrorism och terrororganisationer är.

– Därför leder det naturligtvis till svårigheter att instifta den här typen av lagstiftning. Det finns risker att det kan komma in diskriminerande inslag och att det blir en otydlig lagstiftning som inte går att tillämpa på ett effektivt sätt. Amnesty tar inte lätt på frågan om terroristbekämpning – det är ett stort och verkligt problem – men man måste alltid ha med sig människorättsprinciperna och folkrätten, säger Madelaine Seidlitz. 

Följa Norges väg

Kriminalisering av terrorsamröre har lyfts av flera partier tidigare. Centerledaren Annie Lööf väckte förslaget hösten 2015, då hon uppmanade Sverige att följa Norges väg. När nu även Socialdemokraterna öppnar upp för detta välkomnas det av Moderaterna.

– Moderaterna är beredda att göra det som behöver göras för att stärka Sveriges skydd mot terrorism. Vi är beredda att lyfta på varje sten för att Sverige ska ha en så effektiv men samtidigt rättssäker lagstiftning som möjligt, skriver Krister Hammarbergh, moderat ledamot i justitieutskottet, till Dagens ETC.

Anders Ygeman har sagt att frågan kommer att bli en del av den totala översyn som regeringen beslutat göra av nuvarande terroristlagstiftning, som ska vara klar 2018.