Men nu visar en uppföljning som Socialstyrelsen gjort att många barn fortfarande blivit utan. I en enkätundersökning bland 508 berörda familjer svarade 10 procent att de någon gång under det senaste året hade avstått från att köpa glasögon till sina barn för att de inte hade råd. 18 procent har väntat med inköp av glasögon eller linser. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Tydlig ojämlikhet

De flesta som har avstått från att köpa glasögon är ensamstående med låg inkomst, låg utbildning eller födda i ett annat land.

Lena Holm, generalsekreterare för Majblomman som stridit hårt för barns rätt till gratis glasögon, är inte förvånad. Hon berättar att behövande familjer fortfarande vänder sig till organisationen för att få bidrag till glasögon.

– Det är fortfarande de mest utsatta barnen som inte får glasögon. Jag tycker att det är ett haveri av den här reformen som man tänkte så gott om när den kom, säger hon.

En av fem familjer, 22 procent, har avstått från att köpa andra nödvändiga saker för att ha råd med glasögon till barnen. 

Bland annat har föräldrarna avstått från att köpa kläder till sig själva, dragit ned på fritidsaktiviteter och resor för familjen samt avstått från att köpa glasögon till sig själva. En mindre andel har också avstått från att köpa mat till familjen och låtit bli att söka sjukvård för sig själva eller barnen.

Information endast på svenska

Socialstyrelsens utredare Sharareh Akhavan framhåller att även hushåll med medelinkomst uppger att de har väntat med att köpa glasögon.

– Det visar att även de som har en medelinkomst har svårt att få hushållsekonomin att gå ihop, säger hon. 

En vanlig anledning till att familjer avstått från eller väntat med glasögonköp är att de inte känt till att bidraget finns.

– Det visade sig att majoriteten av landstingen framför allt hade information om bidraget på internet, så man måste ha kunskap om det för att gå in och leta. Dessutom finns det bara information för svensktalande medborgare, säger Sharareh Akhavan.

Lena Holm menar att det är ett stort problem att landstingen i dag inte har några gemensamma riktlinjer. Det gör exempelvis att vissa landsting låter optikerna hantera bidraget medan andra låter föräldrarna betala hela notan och får bidraget i efterskott. En del landsting har enkla rutiner medan andra har dyra och krångliga.

– Jag tycker att det är sorgligt för det handlar ju om barn som inte ser så bra. Man får konstatera att det är en funktionsnedsättning. Det finns ingen som inte är överens om det längre och barn med funktionsnedsättningar har rätt till hjälpmedel i Sverige, säger hon.

– När det gäller läkarundersökningar är det gratis för barn, då kan ju inte synundersökningar som är en liknande undersökning helt plötsligt kosta 350 kronor eller mer. Det är sorgligt att se att det fortfarande är barn som har fått vänta med glasögon. Majblomman tycker att landstingen har slarvat bort den här reformen.