– Vi ligger mycket nära den utredning som gjorts och huvudinnehållet är förankrat både hos riksdagspartierna och branschen, slog kulturminister Parisa Liljestrand (M) fast. 

– Skillnaderna mot utredningen handlar mest om hur demokratimålet ska formuleras, om fådagarstidningarnas behov och om ett visst stöd till lokala frilansare.

Men hur stor del av stödet som ska kunna ges till nationella tidningar som kan garantera mångfald ville hon inte gå in på:

– Jag kan inte tala om siffror eller andelar idag, säger Parisa Liljestrand till Dagens ETC. 

– Detta kommer att bli klarare i en förordning och genom Myndigheten för press, radio och tv.

”Inte upp till mig”

Att stödet till tidningar som Dagens ETC kommer att minska, eller försvinna, är dock klart. I dag får de stora mediekoncernerna cirka 70 procent av presstödet. Förra året fick Bonnier Local Media ungefär 240 miljoner i stöd, trots att man redovisade en vinst på 170 miljoner kronor. 

Grunden för stödet formuleras i mediestödsutredningen som att det ska lämnas för ”allmänna nyhetsmedier som har behov av ekonomiskt stöd för den redaktionella verksamheten”, men detta är troligen skrivet till EU-kommissionen snarare än till de svenska tidningskoncernerna.

Parisa Liljestrand vill alltså inte tala om hur stödet ska fördelas, det är klart att mer pengar ska gå till lokaltidningarna, men vilka som ska få mindre vill hon inte kommentera:

– Det är tack och lov inte upp till mig, det kommer mediestödsnämnden att besluta, säger hon till Dagens ETC. Men det är viktigt att även i fortsättningen ha ett stöd som garanterar en mångfald av allmänna nyhetsmedier i hela landet.

S: ”Ska inte vara naiva”

När riksdagsledamoten Lawen Redar (S) ska ge sitt omdöme om det Parisa Liljestrand presenterade blir det ”otydligt”. 

– Mina farhågor besannades. Till exempel att vi riskerar att se ett urvattnat demokrativillkor. I utredarens uppdrag ingick att utforma ett starkt sådant som krav för att få mediestöd. Men nu visade det sig under presskonferensen att villkoret hade en annan ordalydelse än vad partierna kommit överens om under utredningen. 

Att ett sådant villkor behöver formuleras tydligare är hon övertygad om. Och att det vattnats ur jämfört med i utredningen tror hon beror på Sverigedemokraternas inflytande.

– Titta på hur vår samtid utvecklas, med aktörer i till exempel Litauen som söker mediestöd för att driva desinformationskanaler. Vi kan tycka att det låter helt sjukt och att det inte kan hända här, men vi ska inte vara naiva. Den som söker mediestöd ska också underkasta sig demokratins spelregler.

MP: ”Rännilen bör breddas”

Även Amanda Lind (MP), Parisa Liljestrands företrädare på posten, lyfter att presskonferensen var mer otydlig än klargörande. 

– Det är till exempel fortfarande oklart hur mycket stöd som ska tillfalla de små och de medelstora tidningarna, de som fyller en viktig roll för mediemångfalden, och vad det nya mediestödet har för konsekvenser för dem. När Mats Svegfors presenterade utredningen lovade han att en rännil ska gå till dessa nischtidningar, men den rännilen bör breddas för att inte slå ut mångfalden.

Motstånd hos opposition

Tidningsutgivarna, TU, och de stora tidningskoncernerna har arbetat för att få en momsbefrielse som den dominerande mediestödet, men det finns ett starkt motstånd hos S och V mot detta. Man menar att det skulle gynna de stora på bekostnad av små, oberoende media. Finansdepartementet har också satt ned foten mot detta och menar att det inte är en bra lösning. 

MP säger sig däremot vara öppna för nollmoms och vill att frågan utreds vidare. 

– Vi menar att det vore önskvärt med fler indirekta stöd till medierna, i kombination med ett mediestöd som säkrar mediemångfald och journalistik i hela landet, säger Amanda Lind.

Mediestödsnämnden kommer att bli allt viktigare i besluten om vem som ska få stöd eller inte. Man förändrar också sammansättningen av nämnden, i fortsättningen ska ingen med nationella, lokala eller regionala politiska uppdrag kunna sitta där. Vilka som utses till nämnden är ännu inte klart, men Parisa Liljestrand utlovar att den kommer att innehålla en stor andel domare, jurister och liknande. Nämndens beslut kommer inte att kunna överklagas.

Kräver utvärdering

På detta sistnämnda reagerar Amanda Lind.

– Under remissrundan var det flera instanser som lyfte att man bör kunna överklaga beslut. Därför att mediestödet när det inte längre är rättighetsbaserat och inte längre har lika tydliga numerära regler att hålla sig till, kommer att leda till fler kvalitativa bedömningar som måste kunna omprövas.

Parisa Liljestrand utlovar också, i enlighet med utredningens förslag, ett generöst övergångssystem för de som får sänkta bidrag. Men detta system kommer bara att gälla under fem år och Socialdemokraterna kräver att det nya systemet ska utvärderas efter tre år – regeringen har utlovat att resultatet ska följas upp, men inte när.

Idag torsdag ska propositionen klubbas på regeringsmötet och det blir offentligt på tisdag nästa vecka.