BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Flera länder, som Italien och Frankrike, har infört förbud mot fossila plastkassar. Och flera stora handelskedjor, bland annat i Storbritannien, har infört kraftiga avgifter på plastkassen, vilket har minskat användningen drastiskt.

– EU har öppnat upp för olika vägar att lösa problemet. Att bara förbjuda plastkassen och ersätta den med papperskassar är ingen lösning. Vi vill ändra beteendet så att svenskarna förbrukar färre kassar, säger Malin Göransson, handläggare på Naturvårdsverket.

Information om slöseri

Sverige har valt att inte införa vare sig förbud eller straffavgifter. I stället ska konsumenterna informeras om slöseriet, enligt den nya förordning som börjar gälla den 1 juni. Den innebär att alla som säljer eller ger bort plastkassar ska informera om hur plastkassar påverkar miljön, fördelarna med färre kassar och hur vi kan minska antalet kassar.

Bland Sundsvalls lokala handlare finns flera som tycker att den nya lagen är tandlös.

– Det är konstigt att vi i Sverige som är så miljömedvetna är så sega när det gäller återvinning och återanvändning. Att sluta använda plastpåsar är en enkel åtgärd som skulle ge stor effekt. Lagstiftningen borde vara tuffare, säger Vicci Andersson Sjöbom på presentbutiken Made in Medelpad.

Leksaks- och presentbutiken Kaisa-Marja i centrala Sundsvall bygger helt på filosofin att inte använda plast. Här trängs ekologiska träleksaker med pottor gjorda av bambu på hyllorna.

– Självklart har vi inga plastpåsar och hela sortimentet bygger på att det finns hållbara alternativ till plast, säger ägaren Kaisa-Marja Brandt.

Slöseriet med plastkassar är också en stor källa till nedskräpning. Enligt plockanalyser från Håll Sverige rent är produkter av plast det vanligaste skräpet i naturen. Det handlar främst om plastpåsar och flaskor. 

– Det är en enkel sak att sluta med plast. De flesta av våra kunder är medvetna om problemen som plast orsakar och många har också egna tygkassar eller ryggsäckar med sig, säger Kaisa-Marja Brandt.

Hur butikerna ska hantera den nya lagen är ännu lite oklart. Emelie Ericson, pressansvarig på Ica, berättar att man har en dialog med Naturvårdsverket om hur man ska informera kunderna och vad man ska säga. 

– Inom kort kommer vi att börja informera kunderna i våra egna kanaler, bland annat på vår hemsida och i vår kundtidning. På lite längre sikt planerar vi också att ha information på vår plastpåse och i butikerna, säger hon.

Incitamentet för de stora matvarukedjorna att verkligen minska användningen kan också ifrågasättas. I dagsläget är försäljningen av plastkassar en mycket lönsam affär med höga marginaler. Enbart Ica säljer cirka 100 miljoner plastkassar om året.

Det ser inte Malin Göransson på Naturvårdsverket som ett problem.

– En del konsumenter har påtalat detta, men försäljningen av plastpåsar är ändå en mycket liten del av butikernas omsättning. De signaler vi får från branschen är tvärtom att många vill profilera sig i miljöfrågor.

Ändra beteendet

Flera butikskedjor har tagit fram plastkassar där delar av oljan i tillverkningen ersätts av andra material. Lindex blandar till exempel in ostronskal och Ica gör en kasse av sockerrör, vilket minskar koldioxidutsläppen när kassen bränns.

– Det är bra i och för sig att andelen fossilt material minskar, men vi vet ännu inte riktigt vilken miljöpåverkan de här nya kassarna har. Därför är det ändå bättre att ändra beteendet så att vi använder färre kassar, säger Malin Göransson.

Naturvårdsverket har tagit fram en särskild vägledning som handeln kan använda sig av och Malin Göransson tror att informationsplikten kommer att räcka långt för att minska förbrukningen. 

– Jag upplever att det finns en vilja från branschen att ta tag i frågan. Vår roll är att övervaka användandet av plastkassar och även föreslå ytterligare åtgärder om inte förbrukningen minskar.

På Made in Medelpad skulle man gärna se en ännu mer lokal variant till plastkassen.

– Vi efterlyser någon som tillverkar tygpåsar av återvunna textilier. Det vore en bra och hållbar produkt som dessutom utnyttjar och återvinner alla de kläder som vi slänger, säger Vicci Andersson Sjöbom.