När Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmundson den 30 januari i år förklarade att den illegale invandraren Rakhmat Akilov, mannen som kallblodigt mördade fem personer på Drottninggatan i Stockholm våren 2017, "aldrig borde ha varit här" var det på ett sätt ett oproblematiskt påstående. Utan illegal invandrare Akilov, inga döda människor.

På ett annat sätt var det allt annat än oproblematiskt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Nätverket "Ingen människa är illegal”, EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström, historieprofessorn Aviva Chomsky, EU-parlamentet, jurister, lingvister, nyhetsbyrån AP, Socialstyrelsen – alla avråder de från användningen av "illegal invandrare”.

En anledning till detta är semantisk. En människa kan uppehålla sig i ett land utan tillstånd att vara där, befinna sig där illegalt. Hon kan begå illegala gärningar. Men en människa kan inte vara illegal.

En annan anledning är den värdeförskjutning som uppstår när en flykting eller invandrare blir "illegal”. I ett första steg kan den skapa en brist på förståelse för personens situation. Men värdeförskjutningen kan leda ut på farligare vägar än så.

Värden förskjuts

1965 röstade USA:s kongress igenom en ändring av landets då 13 år gamla immigrationslagar. Lagändringen, med ett nytt kvotsystem, var bland annat tänkt att åtgärda den rasism som det tidigare kvotsystemet gett upphov till, till exempel att asiater i princip stoppades från att invandra till USA.

Men med det nya kvotsystemet blev med ens hundratusentals säsongsarbetare illegala, det vill säga brottslingar. I generationer hade de tagit sig över gränsen för att ta tillfälliga jobb och sedan åka tillbaka till sina hemländer, i första hand i Latinamerika, och återvända nästa gång amerikanska företagare och arbetsgivare behövde billig arbetskraft. Resultatet blev att en redan svag grupp i samhället, utan formella rättigheter, degraderades ytterligare.

Resultatet blev däremot inte att behovet av dem minskade. Det vill säga behovet så som kapitalismens lagar formulerade det. Billig och utbytbar arbetskraft – mycket effektivt för den som vill öka sin profit.

Ovan nämnda professor Aviva Chomsky har argumenterat för att det kontrollsystem och den jakt på nyss fria, plötsligt illegala, invandrarna, inte i första hand infördes som ett led i att upprätthålla en ny migrationspolitik, utan som ett sätt att förvandla invandrarna, immigranterna, till ett sårbart segment i arbetskraften, lätta att exploatera.

Kriminalitet i fokus

Att samma mekanismer skulle vara i rörelse i Sverige är det kanske inte många som tror, inte heller går det att rakt av jämföra invandring till Sverige och Europa med de säsongsarbetare som ville förbättra sina livsvillkor genom tillfälliga jobb i USA.

Men det grundläggande problemet återstår. Den som klassificeras som illegal förvandlas till en brottsling, degraderas från gruppen samhällslydiga medborgare. En redan utsatt grupp får genom epitetet sin ställning försvagad ytterligare. Blir lättare att se ned på och angripa. Blir ett hot. Och det som är ett hot måste bekämpas.

På samhällsnivå har problemet redan diskuterats, bland annat i samband med Reva-debatten 2013, som ledde till kritik mot polisen för att de, i sin jakt på personer utan tillstånd att befinna sig i Sverige, genom sina kontroller av personer med utländskt utseende kränkt enskilda och bidragit till en orättssäkerhet inte värdig ett modernt Sverige.

Kriminologiprofessorn Janne Flyghed har också skrivit om vad dåligt underbyggda hotbilder riskerar att leda till. Att om de trummas in i det allmänna medvetandet kan bilden av ett krisläge förstärkas, vilket i förlängningen legitimerar "repressiva insatser i form av mer polis, hårdare straff och nya polismetoder”.

Triggar våld

Det finns också ett annat problem med föreställningen om vad som utgör ett hot som har bäring både på samhällsnivå och på individnivå. Enligt Aviva Chomsky finns nämligen risken att den negativa bilden av den "illegale invandraren” spiller över på andra grupper av invandrare, det vill säga i första hand på dem som delar samma yttre karakteristika som den "illegale".

Efter Anders Behring Breiviks terrordåd i Oslo och på Utøya 2011 intervjuade Scientific American psykologiprofessorn Steven Neuberg om psykologin bakom fördomar mot invandrare, eller helt enkelt "de andra”.

Enligt honom finns det inbyggt i oss människor att i första hand lita på dem som tillhör den "egna gruppen”. Synen på "andra”, på den som kommer från andra länder eller andra kulturer, färgas däremot oftare av en föreställning om personen som hotfull. Det som är hotfullt ger i sin tur upphov till känslor som ilska, ogillande och rädsla. Detta leder i sin tur ofta till förakt och en syn på den andre som "sämre än vi”. En föreställning som i värsta fall kan trigga igång våld.

Breiviks dåd kategoriserar Neuberg visserligen som en "perfekt storm”, en amerikansk term som beskriver hur en rad sammanfallande var för sig ovanliga omständigheter kan leda till en extrem och drastisk händelse.

Men, poängterar han, mekanismen finns hos oss alla. Bästa sättet att minimera risken för våld och motsättningar mellan grupper är därför att minska avståndet mellan dem, skapa förståelse, inte splittring.

Eller som EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström svarade när Donald Trump på Twitter kritiserade AP:s beslut att förbjuda termen "illegal invandrare” och undrade vad de annars skulle kallas:

”Vad sägs om ’människor’?”

Fler ord som balanserar mellan beskrivning och värdering

Flyktingström

Har använts för att namnge de migrationsrörelser från konfliktdrabbade områden till säkrare regioner, men kan också skapa bilder hos mottagaren av miljontals människor som okontrollerat tar sig över det egna landets gränser och i slutänden bilden av ett hot.

Kvotflyktingar

En kvotflykting kan betraktas som en person som ett land tvingats ge uppehållstillstånd, men har i praktiken beviljats uppehållstillståndet av samma orsaker som den som fått det via en asylprocess.

Flyktingkris

Betecknar precis som ovan de migrationsrörelser som uppstod i kölvattnet efter kriget i främst Syrien, men till skillnad från andra "kriser" i närtid – till exempel flyktingkrisen i samband med Jugoslavienkriget i början 1990-talet, då fokus låg på att minska mänskligt lidande – kom 2015 års "flyktingkris” i första hand att beteckna ett europeiskt problem, något som drabbade Europa, inte de flyende. På samma sätt blev flyktingkrisen i Sverige också en "svensk kris” i svensk media.