– Efter studenten är min dröm att starta eget. Jag tycker om att designa allt. Kläder och inredning, säger Alex Söderkvist.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
En dröm som har förutsättningar att gå i uppfyllelse efter tre års utbildning på hantverksprogrammet, med inriktning mot textil design, på Virginska gymnasiet i Örebro. Utbildningen ger en god grund för den som vill arbeta med produktutveckling inom mode och design.
– Vi lär oss inte bara att sy, vi lär oss mönsterkonstruktion som är helt fantastiskt roligt och jag gillar också ämnet fackteckning. Där vi ritar kroppar och visar hur man tänker kring ett plagg, säger Alex Söderkvist.
Det finns en efterfrågan på arbetskraft från företag som exempelvis H&M, Stadium och Filippa K som gör merparten av sin mönsterkonstruktion och design i Sverige. Och många av eleverna som går här och på de andra inriktningarna som finns på hantverksprogrammet får jobb inom modeindustrin, handeln eller startar eget när de har tagit studenten.
Missvisande översyn
Lärarna på programmet är därför kritiska till den översyn som tjänstemän inom Örebro kommun nyligen har sammanställt. I översynen skulle utredaren se över små och kostsamma gymnasieutbildningar, program som få elever söker till, samt utbildningar som inte ger några anställningar. Resultatet blev att kostsamma utbildningar som framför allt killar söker till slapp en vidare utredning, eftersom det råder stor brist på arbetskraft inom till exempel byggindustrin. Medan utbildningar dit framför allt tjejer söker hotades av nedläggning.
I översynen står det bland annat att yrkesinriktningar som stylist och florist har en väldigt liten arbetsmarknad i Örebro län.
– Vi blev riktigt bestörta över den här översynen, det är bara kreativa program som tjejer gillar som de vill lägga ner, och de har ingen aning om vad vi gör här eller vilka jobb eleverna får, säger Jenny Stannisson, som är stylistlärare och lärare i entreprenörskap.
Hon menar att politikerna inte får rätt underlag kring hur arbetsmarknaden och verkligheten ser ut för elever som har gått på hantverksprogrammet.
– Modebranschen i Sverige växer så det knakar. Inom export är tillväxten stor. Det går inte att bara se till arbetsmarknaden i Örebro län, utan till hela Sverige, säger Jenny Stannisson.
Lärarna har till exempel undersökt var skolans stylistelever får jobb efter studenten.
– Vi kan se att många arbetar inom handeln i till exempel klädbutiker. De arbetar även som make up-artister och stylister. Men i kommunens översyn ser det ut som eleverna inte får några jobb. Utredaren redovisar bara missvisande siffror från arbetsförmedlingen. Många jobb i de här branscherna annonseras aldrig ut på arbetsförmedlingen, säger Jenny Stannisson.
”Ett andra hem”
Carin Arnesson är också lärare på hantverksprogrammet i naturvetenskapliga ämnen. Hon tycker även att kostnaderna som redovisas i översynen är missvisande.
– De statliga bidrag vi får finns till exempel inte med. Och i kärnämnen undervisar vi många olika inriktningar gemensamt, det är inte så små elevgrupper som det ser ut i utredningen, säger hon.
I december ska politikerna ta ställning till hur de ska använda översynen i framtiden. Troligen kommer de flesta gymnasieprogrammen att räddas av politikerna, men fler elever måste söka sig till utbildningarna i framtiden för att hotet ska avvärjas.
I textilsalen arbetar Louise Ekblom med sin balklänning. Hon tycker att fler borde söka sig till hantverksprogrammet.
– Det här stället är som att vara i sitt andra hem tillsammans med andra som delar ens intressen. Alla accepteras för den man är och man får utlopp för sin kreativitet, säger Louise Ekblom.
Och hon berättar att hon planerar att läsa vidare inom samma område efter studenten.
– Jag vill lära mig mer om grafisk design eller om gamla hantverkstekniker. Till exempel om hur man spinner sitt eget garn så att man får koll på vilket material man använder. Jag vill ta vara på det gamla och få in det i det nya, säger hon.
