Dawit Isaak firar sin 50-årsdag som den enda EU-medborgare som sitter fängslad för sina åsikters skull. Kampanjen för att släppa honom fri fortsätter. Leif Öbrink, ordförande för organisationen Free Dawit, är övertygad om att Isaak fortfarande är vid liv.

– Annars skulle man inte kämpa vidare. Den eritreanska regimen skulle enkelt kunna säga att han dött i fängelset om det nu var så. Eritrea skulle få kritik ett tag för det och sedan skulle det blåsa förbi. Men nu talar man fortfarande i termer om ”när” inte ”om” han ska friges.

Den eritreanska regimen har enligt vittnesmål varit aktiv i Sverige när det gäller att kartlägga meningsmotståndare. Eritreas ambassad har anklagats för tvångsindrivning av skatt och spionage mot exileritreaner runt om i Norden. I början av september i år utvisades en av landets mäktigaste diplomater, som pekats ut som drivande i flyktingspionaget.

Nytt tonläge

Leif Öbrink har noterat en förändring i ambassadens beteende efter utvisningen.

– Den 23 september, på trettonårsdagen av fängslandet, överlämnade jag protestbrev till Eritreas ambassad. I vanliga fall brukar de inte svara, men den här gången öppnade de dörren och tog emot brevet. Det är någonting som händer nu, jag tror att de är rädda. Dels efter utvisningen, men också med tanke på att det är så många som flyr till Sverige från Eritrea nu, säger Leif Öbrink.

Under förra året sökte nästan 5 000 eritreaner asyl i Sverige, vilket gör dem till den näst största gruppen asylsökande efter syrier. En anledning till att många flyr är den så kallade nationaltjänsten, en kombinerad värnplikt och samhällstjänst som alla eritreaner måste göra och som kan pågå i årtionden. Samtidigt är yttrandefriheten i Eritrea katastrofal och Reportrar utan gränser placerar landet på sista plats i organisationens pressfrihetsindex.

Vill se hårdare tag

Åsikterna går isär om hur Sverige ska agera gentemot Eritrea för att Dawit Isaak ska släppas fri. Eritreaexperten Donald Boström hävdade i en intervju med Dagens ETC den 23 april att Sverige bör försöka normalisera sina relationer med Eritrea för att lättare få ut Isaak. Leif Öbrink vill dock se hårdare tag från den nytillträdda rödgröna regeringen.

– Den snälla linjen har inte visat sig fungera. Vi får inget gensvar. Då gäller det att vara lite tuffare, även i EU, och inte förhandla fram nya stöd till Eritrea utan att det ställs några motkrav. Vi har också ett stående krav att den svenska regeringen ska begära att få ett livstecken från Dawit Isaak, att en ambassadör eller någon annan får träffa honom, säger Leif Öbrink.

Vykort till presidenten

I Stockholm uppmärksammas Dawit Isaaks 50-årsdag bland annat genom att Amnesty International skickar ett tusental vykort till den eritreanska presidenten, där brevskrivarna kräver journalistens frigivning. Journalistförbundets tidning Journalisten och Tidningen Svartvitt arrangerar en samling där bland andra Expressens chefredaktör Thomas Mattson och sångerskan Lisa Nilsson medverkar. I Göteborg delar Publicistklubben Väst ut det årliga Dawit Isaak-priset.