De tre Stockholmskommunerna är också tre av få kommuner som helt saknar allmännytta. Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, menar att det bidrar till de höga snitthyrorna.

– Allmännyttan är det viktigaste bostadspolitiska verktyget. Att dessa kommuner saknar allmännytta och att andelen hyresrätter över huvud taget är väldigt låg i de här kommunerna bidrar till att det blir dyrt att bo i hyresrätt här, säger han.

Stigit med 20 procent

Den kartläggning som hyresgästföreningen har gjort – Hyreskartan – visar också att gemensamt för de kommuner där det är dyrast att hyra sin lägenhet är en stor nyproduktion och att gamla hyresrätter har renoverats.

Här hittar du den landsomfattande hyreskartan, gjord av Hyresgästföreningen.

Nyproduktion och renoveringar spelar också stor roll för hyresökningar. De kommuner där ökningarna har varit störst det senaste året är sådana där det byggts mycket nytt.

– Snitthyran för en nyproducerad lägenhet har stigit med 20 procent sedan 2014. Det är en betydligt större ökning än för hyresrätterna i stort. Bostadsbristen gör att det är möjligt att ta ut så höga hyror för nyproducerade lägenheter, säger Erik Elmgren.

Många stängs ute

Även inom storstäderna är skillnaderna i hyror stora. I exempelvis Kungsholmen är månadshyran per kvadratmeter 132 kronor, medan den är 80 kronor i Spånga-Tensta. Erik Elmgren menar att det leder till att många inte har möjlighet att bo i storstäderna – och särskilt inte i de dyraste områdena.

– Givet att man inte vill lägga mer än 40 procent av sin disponibla inkomst på hyra så handlar det om 54 procent som inte har råd att bo i en hyreslägenhet i storstäderna. Då är det baserat på snitthyran för storstäderna. I de mest attraktiva områdena är det ännu färre som har möjlighet att bo, säger han.