BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Man kommer att kunna komma dit och hjälpa till med att undersöka hur många olika arter det finns, säger Anna-Maria Wremp, kommunikatör på artdatabanken. 

– Det är också ett sätt att ge allmänheten en möjlighet att ta del i undersökningen och förstå biologisk mångfald oavsett förkunskaper.

Arvet efter Linné

Mellan söndag  och måndag 10 till 16 kan alla som är intresserade komma till området Predikstolen i Hågadalen, och när några intresserade har samlats får man följa med sin expert på en liten vandring.

Emil Nilsson, verksamhetsutvecklare på Biotopia, menar att den biologiska mångfalden är viktig och måste uppmärksammas. Den utgör ett skydd mot faror som naturkatastrofer och svält och är viktig för naturens återhämtningsförmåga. Han ser det också som ett sätt att peka på arvet efter Carl von Linné i Uppsala. 

Vi lever i en tid av massutdöende. Tror du att man kommer att se några tecken på det under bioblitzen?

– Nej, det tror jag nog inte att man märker just där. I stället hoppas vi att vi kan lyfta fram det positiva. Men det är inte så sannolikt att vi hittar nya arter, Hågadalen är väl inventerat, säger Emil Nilsson. 

– Den biologiska mångfalden är otroligt viktig för oss människor. En tydlig liknelse är vår kost. Faktum är att vi egentligen äter oss igenom den biologiska mångfalden varje dag. 

– Säkert skulle vi också kunna överleva på bara havregrynsgröt, men det blir väldigt sårbart – vad händer om havreodlingarna slås ut?

Emil Nilsson menar att det är en viktig poäng att Hågadalen är ett stadsnära område. 

– I många städer i Sverige finns områden med biologisk mångfald faktiskt i närheten av städerna. Ofta köptes de in av kommunerna på 50- eller 60-talen och har bevarats när landsbygden runt omkring kan ha fått ett mer ensidigt jordbruk där delar av mångfalden kan ha förstörts.

Mer akuta problem

Ett av de mer akuta problemen med utdöendet av arter rör pollinatörerna, bland annat steklar, och intresserade kan få en guidning av en egen stekelexpert i Hågadalen på söndag. 

– De här arterna behövs till exempel för att vi ska få äpplen, päron eller sötmandel. Många andra grödor är också beroende av deras pollinering. Så när de försvinner blir det tydligt och märkbart för oss. 

Men biologiska varelsers beroende av varandra är ett svårutforskat -område och det är egentligen omöjligt att veta vad som händer när en art dör ut, vilket vi nu ser hända i rask takt. 

– Det är alltid lätt att peka på en art och säga att den inte behövs, till exempel att en viss sorts fladdermus inte måste finnas i Eriksberg, säger Emil Nilsson. 

– Men det är som att sitta i ett flygplan där en person har klättrat ut på en av vingarna och börjat dra bort bultar. Man kan alltid säga: hittills har det gått bra, men vi vet inte hur länge.