Mobilappen som är tänkt att underlätta personalens planering av arbetsdagen, ses av många i stället som en belastning. I den begäran om åtgärd i enlighet med arbetsmiljölagen (en så kallad 6:6:a), som de 40 skyddsombuden i Göteborg har lämnat in till sina arbetsgivare, framgår att de oroar sig för att det ekonomiska ansvaret för verksamheten ska förskjutas från enhetschefer, till de anställda, då planeringsverktyget Plugo införs och de tvingas till att räkna utförda minuter hemma hos varje enskild brukare.

”Inget fel på systemet i sig”

Kim Svensson är enhetschef för en hemtjänstgrupp på Norra Hisingen i Göteborg. Skyddsombuden på hennes arbetsplats har inte lämnat in något klagomål på det nya planeringsverktyget, men hon känner ändå till den utbredda oron som finns bland många anställda.

– Jag förstår att det här nya systemet skapar osäkerhet och stress, speciellt med tanke på att det har varit en del teknikstrul nu under implementeringsfasen. Men det är inte systemet i sig som det är fel på, säger Kim Svensson.    

Att ha system för kontroll, styrning och uppföljning inom äldreomsorgen menar hon är helt avgörande, inte minst för rättssäkerhetens skull.

– Någon form av planering och styrning måste vi ha för att verksamheten ska fungera. Enbart inom min lilla enhet har vi 173 ärenden som ska hanteras. Det går liksom inte att få ihop det annars, säger Kim Svensson.               

Problemet – som orsakar den arbetsrelaterade stressen – är snarare resursbristen inom hemtjänsten, anser hon.

– Planeringsverktyget i sig gör bara at t vi kan följa lagstiftningen, som slår fast att vi ska dokumentera det arbete vi utför. Problemet som gör att vi får för lite tid hos varje enskild brukare och tvingas till att stressa för att hinna med, är ju snarare att vi får för låg timersättning, säger Kim Svensson.      

”Misstänkliggör oss”

Fathia Larsson och Linda Berisha, som är skyddsombud i den kommunala hemtjänstgruppen på Norra Hisingen, håller inte helt med sin enhetschef.

– Anledningen till att vi inte var med bland de 40 skyddsombuden som gemensamt lämnade in en 6:6:a, var att både jag och Linda är precis nytillträdda som skyddsombud. Vi hann inte med att sätta oss in i frågan i tid, säger Fathia Larsson.

Onödig detaljstyrning

Nu, när hon hunnit sätta sig bättre in i frågan, är hon framförallt kritisk mot den detaljstyrning av hennes och kollegornas dagliga arbete som det nya planeringssystemet skapar. En detaljstyrning som hon menar är onödig.

– Förut har vi kunnat vara lite mer flexibla med vårdtagarnas tider, eftersom behovet av hjälp varierar väldigt mycket från dag till dag. Med detta system kan vi inte längre vara det, vilket skapar en överhängande stress över att hinna med allt inom satta ramar. I slutändan går det såklart ut över kvaliteten i omsorgen, säger Fathia Larsson.      

Ett annat problem menar hon är kontrollen och övervakningen i sig.

– Här i Göteborg har vi kört med tillit inom äldreomsorgen i alla år. Därför tycker alla vi som jobbar i hemtjänsten att det här nya systemet är fruktansvärt. Systemet visar att man misstänker oss för att missköta våra arbeten, att man inte litar på oss, säger Fathia Larsson.     

Linda Berisha håller med sin kollega och tillägger att det inte finns tillräckligt med schemalagda ”kringtider” i det nya planeringssystemet.

– Det finns ingen realistiskt avsatt tid för att ta sig från den ena brukaren, till nästa. För att vi ska hinna med förflyttningen måste vi därför ”stjäla” tid från vårdtagarna. Vilket bara kommer att piska upp stressen ännu mer.

Något som knappast är förenligt med ”En attraktiv hemtjänst” – Göteborgs stads slogan för att locka över fler undersköterskor till yrket, framhåller Linda Berisha.

”Ett nödvändigt ont”

Den tidigare ledarskribenten i ETC Mari Huupponen, som är utredare på Kommunal, socialdemokrat och expert på New public management, framhåller att detaljstyrningen och den digitala kontrollen av hemtjänstpersonalen är utbredd över hela landet, med liknande system som det man nu inför i Göteborg.

– Troligen förblir de ett nödvändigt ont så länge vi har privata aktörer som styrs av vinstintresse och marknadslogik inom välfärden. Vi inom facket gillar inte New public management-modellen, men så länge vi har privata aktörer och begränsade resurser inom vård- och omsorgsbranschen, behövs någon form av kontroll och styrning, säger hon.

Sätter professionen ur spel

Mari Huupponen framhåller att hon och Kommunal är långt ifrån positivt inställda till modellen som sådan.

– Vi anser att New public management-modellen sätter professionens kunnande, yrkesetik och ansvar ur spel, enbart för att ersätta detta med ett kontrollsystem. Det går givetvis ut över den mänskliga omsorgen, vilken till skillnad från den minutiöst detaljstyrda, kan vara såväl lyhörd som inkännande och flexibel. Därutöver skapas en misstro mot de anställda, som byggs in i systemet, avslutar Mari Huupponen.