– Det är mycket som står på spel, säger hon. 

Två kriser ska hanteras på en och samma gång. Klimatkrisen och det krig som pågår i Europa. Andra socialdemokratiska ledare i Europa vill se stora satsningar för att de här två sakerna ska kunna hanteras utan att det går ut över välfärden. Bland andra har Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och den socialdemokratiska gruppens ordförande Iraxte Pérez tryckt på behovet av en ny fond som efterträder den som upprättades under pandemin. En fond som ska användas för att minska klyftorna i Europa och samtidigt göra det möjligt att investera i både försvar och grön omställning. Men Heléne Frizon är lite mer försiktig. Hon vill inte se att EU lånar pengar, som till pandemifonden, och ökar sin skuld. 

– Om alla bara säger låna varje gång vi får upp frågan om hur vi ska finansiera de satsningar vi behöver, då kommer vi få en helt orimlig gemensam skuld. Så kan vi inte jobba. För oss svenskar är det viktigt att hålla emot. 

Kriget är en klimatkatastrof

Socialdemokraterna har föreslagit flera sätt att finansiera stödet till Ukraina. Ett av dem är att använda vinsterna från de ryska tillgångar som frysts av EU-sanktioner och köp bland annat ammunition för pengarna. Ett annat är att ta de pengar som inte använts i olika stödpaket, pengar som annars går tillbaka till medlemsländerna, och skicka dem till Ukraina istället. 

Kommer det att vara tillräckligt?

– Vi behöver göra omprioriteringar i EU:s budget. Jag har till och med sagt att jag inte är främmande för att man öppnar uppdraget som Europeiska investeringsbanken har. 

De pengarna används framför allt till klimatinvesteringar idag. Finns det en risk att omställningen bromsas om pengarna används till Ukrainas försvar? 

– Det finns väldigt stora risker om kriget fortsätter. Kriget är också en klimatkatastrof. Får vi slut på kriget, då gynnar det också klimatet, säger Heléne Fritzon. 

Buden behöver bättre villkor, men det ska lösas av arbetsmarknadens parter. 

Sverige ska alltså hålla emot för att inte utgifterna ska skena iväg, enligt Heléne Fritzon. Sverige håller också emot i annan fråga som är viktig för många av de andra europeiska socialdemokraterna. Regleringar på arbetsmarknaden. Nu senast handlade det om villkoren för gigjobbare, där de svenska socialdemokraterna valde att avstå när de övriga i den socialdemokratiska gruppen röstade för att de som arbetar via plattformar som Foodora och Volt i fler fall ska betraktas som anställda.

– Det här är en svår fråga, låt mig säga det. Buden behöver bättre villkor, men det ska lösas av arbetsmarknadens parter. Vi vill på inget sätt äventyra den svenska modellen.  Vi har haft en väldigt bra dialog såklart med LO i det här och när vi lyssnar till dem så ser vi inte att det skulle vara möjligt att rösta för.

Sämst med minimilöner

Heléne Fritzons socialdemokratiska kollegor i Europa firade när EU för ett och ett halvt år sedan antog regler om minimilöner. Heléne Fritzon själv har kallat det för det sämsta beslutet under mandatperioden. 

– Det hade vi helt klart kunnat vara utan, även om det nu blev bättre än vi hade kunnat befara, säger hon idag.

I en ny rapport från ETUI, Europafackets forskningsinstitut, kallas lagstiftningen om minimilöner för en ”gamechanger” som redan har höjt lönerna i en tredjedel av medlemsländerna. Är inte det en något att vara glad över som socialdemokrat? 

– Jag är inte jätteförvånad att de säger så, det var de som krävde det från början. Det är inte så att jag sitter och missunnar något annat land en bra lösning. Det är ju på riktigt så att man behöver få upp lönerna i flera länder. Men i Sverige har vi löst det på annat sätt.

Socialdemokraternas tidigare partiledare Stefan Löfven är idag ordförande för PES, den europeiska sammanslutningen av socialdemokratiska partier. Han lyfts också fram som den som rodde den så kallade sociala pelaren i hamn. 20 paragrafer för ett ”rättvisare” EU, som goda arbetsvillkor, fattigdomsbekämpning, pensioner, god sjukvård och bra bostäder. I april skrev Europas ministrar under på att de fortsatt lovar att göra verklighet av paragraferna. Den svenska moderatledda regeringen vägrade dock att skriva under med argumentet att det är frågor som ska skötas av medlemsländerna och av arbetsmarknaden parter. 

– Den sociala pelaren är väldigt vacker. Men partier på högerkanten tycker inte om den. De har varit emot alla reformer som förbättrat villkoren för arbetare, säger Heléne Fritzon.

Men även den svenska regeringen hänvisar till ett skydd av den svenska modellen när de röstar nej till den sociala pelaren. Det låter som att ni säger samma sak. Är ni inte överens?

– Det har använts som ett slagträ i den svenska debatten. Men det handlar om att de inte vill bidra till att fler ska kunna använda den modell som Sverige har och som har varit så framgångsrik. Min ambition är att vi ska öka kunskapen om vår modell, för den skulle hjälpa väldigt många länder. Men det behöver inte ske med lagstiftning.  Det handlar om värden och värden kan man inte i den bästa välmening lagstifta fram.

Europeisk samtyckeslag

Heléne Fritzon tar jämställdheten som exempel. 

– Det jag såg direkt när jag kom ner till Bryssel är att en tredjedel av alla kvinnor i EU inte har något eget arbete. De har ingen lön. De har inte makten över sitt eget liv. Då måste man ju börja där. För det hjälper inte att vi står och pratar om minimilön när de inte har någon lön överhuvudtaget. 

De har ingen lön. De har inte makten över sitt eget liv. Då måste man ju börja där. 

Det finns dock lagstiftning som Heléne Fritzon vill ha på jämställdhetsområdet. En samtyckeslag efter svensk modell. Hon är mycket nöjd över att parlamentet kunde rösta igenom ett direktiv mot mäns våld mot kvinnor under det sista sammanträdet före valet, trots att en samtyckeslag inte kom med den här gången. 

– Vi kunde inte vänta fyra-fem år med den här lagstiftningen för att förhandla in en samtyckeslag när våldet mot kvinnor ökar i ett sådant katastrofalt högt tempo som det gör. 13 kvinnor mördade i Sverige bara fram till april i år. Var ska det sluta? Men så fort vi bara kan efter valet kommer vi att ta initiativ till att en samtyckesdel arbetas in. 

Då återstår att få med sig ett parlament som eventuellt kommer att ha en mycket starkare extremhöger efter valet. 

Kommer nästa mandatperiod att handla om att försvara de sociala framsteg som redan är gjorda istället för att ta nya steg?

– Vi ska nå fram med vår politik men vi kan inte heller låta bli att se det som händer i en hel del länder där högerextrema och högerpopulistiska krafter är på framfart. Man pratar ju också på allvar om att få ett Tidöavtal mellan det som är EPP-gruppen, alltså den konservativa gruppen, och de högerextrema. Jag vet inte hur många gånger jag har hört formuleringar som: Kan det hända i Sverige då kan det ju hända i flera länder i Europa. Vi har ett ansvar för att peka på vad som står på spel.