Najibullah Zakhilwal flydde från Afghanistan till Sverige 2006. Med sig i bagaget hade han en läkarutbildning och två års erfarenhet från den afghanska vården. När han kom hit trodde han att han skulle ha nytta av sina kunskaper även i Sverige. 

– Jag är modig, engagerar mig i saker och lärde mig svenska snabbt, men dörrar stängs framför mig hela tiden. Jag har fastnat. I början hade jag många drömmar, men nu vet jag inte hur det ska gå, säger Najibullah Zakhilwal.

Han har arbetat med flera saker, bland annat som modersmålslärare, men i dag är han arbetslös och vikarierar då och då som vårdbiträde på ett boende för funktionshindrade. 

– Jag känner mig ledsen när jag tänker på det. Om inte jag som är utbildad läkare kan komma in på arbetsmarknaden i Sverige, hur ska det då gå för analfabeter och personer utan längre utbildning? undrar han.

”Jag vet att vi behöver fler läkare”

Najibullah Zakhilwal flydde samtidigt som flera av sina studiekamrater. En av dem hamnade i Tyskland, en i Finland och han själv och ytterligare en klasskamrat hamnade i Sverige. De som hamnade i Finland och Tyskland arbetar i dag som läkare i sina nya länder. Hans svenska vän är busschaufför och Najibullah Zakhilwal själv har korta vikariat inom andra yrken. 

– Jag är en del av det här samhället och jag vet att vi behöver fler läkare. Systemet måste ändras så att mina och andras kunskaper kan användas. I Tyskland har de ett mycket bättre system. De får utbilda sig i tyska samtidigt som de går bredvid en läkare delar av dagen. De lär sig språket samtidigt som de håller yrkeskunskaperna vid liv, säger han.

Tappar kompetens

I Sverige är det svenska för invandrare, SFI, och Komvux som erbjuds. Men den undervisningen har inte underlättat för Najibullah Zakhilwal.

– I stället för att jag som läkare får lära mig om hur vården fungerar i Sverige får jag läsa om antikens Grekland på Komvux. Det hjälper varken mig eller samhället, säger han. 

Helst vill han att vårdpersonal ska få en särskild SFI-utbildning, som kombineras med praktik. För att vara borta i flera år från yrket är förödande menar han. 

– Jag tappar mycket kompetens varje dag. Som läkare måste man uppdatera sina kunskaper hela tiden. Det kommer ständigt nya mediciner och nya sjukdomar, säger han. 

I dag har Najibullah Zakhilwal betyg i de ämnen som krävs och hans meriter är översatta, men för att han ska få en svensk läkarlegitimation krävs att han gör ett slutligt test på Karolinska institutet. Han är osäker på om han kommer att klara testet. 

– Jag behöver repetera in kunskap som jag kan ha tappat. Och jag måste köpa många dyra böcker. Om jag klarar skrivningen finns det ändå en risk att jag inte får någon legitimation eftersom det också ingår praktiska delar. Jag har aldrig fått någon praktik och vet inte hur det svenska systemet fungerar. Jag tänker att jag bara har 20 procents chans att klara det.