– Vi har beslutat oss för att inleda ett innovationsprojekt med armbanden, där vi tittar på hur de skulle kunna stötta personalen i förskolan med att skapa trygghet genom att tidigt varna om ett barn skulle avvika, säger Sofie Lindén, utbildningsdirektör i Norrköpings kommun.
Johan Högne, digitalredaktör i Norrköpings kommun, tillägger att projektet även avser att mäta närvarograden i förskolans barngrupper, för att bättre kunna bedöma behovet av bemanning.
– Det handlar om att få ett bättre beslutsunderlag i bemanningsprocesserna, för att vi ska kunna använda vår fantastiska personal på rätt sätt, säger han.
Det handlar ”absolut inte” om några besparingsåtgärder, vidmakthåller Johan Högne.
– Det här är inte något vi gör för att kunna minska personalstyrkan, utan ska enbart ses som ett komplement till verksamheten.
Kraftigt integritetsintrång
Men pilotprojektet med den digitala övervakningen av barnen möter kritik från flera håll.
Johan Strand, jurist vid Datainspektionen, säger till Norrköpings tidningar att den digitala övervakningen – även om armbanden inte är personliga, utan enbart numrerade – kan bryta mot dataskyddsförordningen (GDPR), i vilken barn och unga har ett särskilt starkt skydd.
– Det låter ganska ingripande i barnens integritet. Att registrera var de befinner sig är en typ av övervakning, säger han.
Kontroversiell fråga
Även Lärarförbundet är försiktigt kritiska. Detta eftersom digital övervakning aldrig får tillåtas ersätta personalens personliga ansvar för barnens trygghet och säkerhet medan de befinner sig på förskolan. Pia Rizell, som är ledamot i Lärarförbundets styrelse samt själv förskollärare på deltid, framhåller att digital teknik aldrig får ersätta personal som finns nära till hands för barnen.
– Detta är lite kontroversiellt eftersom vi ofta har rätt stora barngrupper på förskolorna i dag. Men vi har samtidigt ett väldigt strikt tillsynsansvar. Man får exempelvis aldrig ta med sig fler barn på en utflykt än vad man klarar av, säger hon.
Därtill tillkommer att förskolepersonalen har ansvar för att trygga barnens vistelsemiljö – något som ett digitalt armband aldrig kan leva upp till, konstaterar Pia Rizell.
– Jag tycker man ska backa tillbaka lite. Visst finns det alltid rymningsbenägna barn, och i sådana fall kan det här säkert vara ett bra hjälpmedel – det får bara inte vara i stället för tillräckligt med personal.
Det finns också flera andra risker, förutom rymningar, med att ha för lite personal på plats.
– Barngruppens lekar kan se ofarliga och roliga ut på avstånd men tittar man närmare ser man kanske att de innebär kränkningar, utanförskap och inte alls är så särskilt snälla. Sådant kan digital teknik aldrig upptäcka, avslutar Pia Rizell.
Den digitala tekniken är nödvändig för att vi ska klara välfärden även i framtiden. Detta eftersom befolkningen blir allt äldre och allt färre jobbar inom vård- och omsorgsyrken. Den bedömningen gör såväl arbetsgivarorganisationer som utförare.
– Tekniken kommer att bli ett faktum om vi ska klara denna utveckling, säger systemutvecklaren Patrik Ringsgård.
Enligt en beräkning beställd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommer drygt var femte innevånare att vara över 80 år 2030. Detta samtidigt som de i arbetsför ålder blir allt färre och kommunsektorn behöver 60 procent av alla dem som tar klivet ut på arbetsmarknaden – totalt en halv miljon personer behöver rekryteras till skola, vård och omsorg inom de närmsta sju åren.
SKL tror inte att det kommer att gå. För att få ihop pusslet och klara av att tillhandahålla den kommunala välfärden även i framtiden föreslår de därför en rad lösningar: heltid som norm för de anställda, ett förlängt arbetsliv samt olika former av tekniska och digitala hjälpmedel.
Västerås tidigt ute
En kommun där man tidigt testade digitala lösningar i äldreomsorgen var Västerås. Här infördes den så kallade e-hemtjänsten redan 2013, vilket innebar att vissa tillsynsbesök i hemtjänsten kunde ersättas av kommunikation via en tv-apparat eller datorskärm.
Detta för att spara in på restider och resurser, men på helt frivillig basis för brukarna och enbart som ett komplement till den ordinarie omsorgen.
I dess uppstartsskede, var det 16 av 3 000 brukare i kommunen som hade nappat på erbjudandet. Förhoppningen var att omkring 300 skulle omfattas av det inom ett par år.
Projektet floppade
När Dagens ETC i dag tar kontakt med e-hemtjänstens systemutvecklare i Västerås, får vi dock beskedet att projektet gällande tillsyn på dagtid tills vidare är lagt på is.
– När avtalet med tillverkaren löpte ut vid årsskiftet 2016-2017 hade vi enbart ett fåtal användare kvar med insatsen. Försöket avvecklades för att man inte nådde den kapacitet och omfattning som man hade önskat. Detta trots att den digitala tekniken var mycket uppskattad både bland de äldre användarna och deras anhöriga, säger Patrik Ringsgård.
Rätt kompetens
Brist på personal med rätt kompetens har alltid varit en utmaning för äldreomsorgen, konstaterar han. Därför satsade man på e-hemtjänsten, men kanske var man lite väl tidigt ute. Västerås var först i landet med den digitala tekniken inom hemtjänsten.
– Allt fler blir äldre och kommer därför att behöva stöd och hjälp i sina hem för att kunna klara sin vardag. Tekniken kommer att bli ett faktum om vi ska klara den utmaningen, men just nu är det ingen prioriterad fråga för oss här i Västerås, avslutar Patrik Ringsgård.
