Enda valkrets mot strömmen är Malmö kommun, där SD får 16,6 procent av rösterna till riksdagen, en blygsam minskning med 0,2 procentenheter sedan valet 2018.

Allra störst stöd har partiet i valkretsen Skåne läns norra och östra där nästan var tredje väljare – 32,3 procent närmare bestämt – numera lägger sin röst på partiet. I kommunerna Sjöbo, Perstorp och i Klippan hamnar SD på över 40 procent i riksdagsvalet. I hela Skåne är Sverigedemokraterna största parti i var tredje kommun. I Bjuv och Hörby röstar över 39 procent i kommunvalet och i Bjuv har också 42 procent röstat på SD i riksdagsvalet.

Största skuttet framåt i procentenheter räknat gör SD i Dalarnas och i Västernorrlands län: 5,14 procentenheter framåt i vardera distrikt. Här skiljer det sig mer i hur man röstat lokalt och hur man röstat i riksdag. I Malung-Sälen får SD exempelvis 14,3 procent av rösterna och har därmed backat 1,9 procentenhet­er, samtidigt som kommunens väljarskara ökat med 7,9 procent och totalt 32 procent till riksdagen.

Umeå SD:s näst sämsta fäste

Men den som vill veta var partiet vuxit mest får vända blicken norrut. I Västerbottens län har antalet väljare som lägger sin röst på SD i riksdagen ökat med 36 procent, från 11 till 15 procents stöd. Tvåa på listan kommer Västernorrlands län, där partiets stöd ökat från strax över 15,5 till nästan 21 procent, en ökning med 33 procent.

– Den generella tendensen är att de går väldigt starkt på landsbygden. Men det finns också en väldig kontrast inom länen. I Västerbotten finns exempelvis Umeå som är SD:s sämsta fäste efter Stockholm, men framgångarna i inlandet beror på att de tidigare varit ganska svaga här, så nu när de får siffror som kan jämställas med riksnivån blir det ett högt hopp, säger Anders Lidström, statsvetare på Umeå universitet.

SD har lyckats suga upp det missnöje som finns.

Även i Jämtlands och Norrbottens län har antalet SD-väljare ökat med nästan en tredjedel.

– Jag kan tänka mig att väljare börjat glida på vågen på grund av bensinpriser, och att det är många som känner sig drabbade på landsbygden, där har SD lyckats suga upp det missnöje som finns här.

Morgan Olsson (S), ordförande i Strömsunds arbetarekommun har en liknande analys.

Hos er i Strömsund lyckades SD öka sina väljare med drygt 50 procent. Varför?

– Vi har inte gjort någon ordentlig eftervalsanalys men spontant tänker jag att de kommer med enkla lösningar, som när de står på torget och lovar att sänka bensinpriset med 10 kronor, men behöver sen inte stå till svars för något.

Har ni några problem kopplade till SD:s hjärtefrågor?

– Kriminalitet har inte varit en stor fråga hos oss. När det gäller flyktingmottagande har det historiskt varit stort, vilket medfört vissa utmaningar, bland annat i integrationsarbetet, men vi har ett sjunkande invånarantal och behöver bli fler. Ska vi klara kompetensförsörjningen framåt är det viktigt att vi lyckas bra med mottagandet av nyanlända också. Klart att det finns de som är missnöjda, men det finns det ju alltid.

En annan Norrlandskommun som det senaste valet fick ett enormt SD-stöd är Dorotea. I kommunvalet har SD-stödet vuxit med nästan 17 procentenheter sedan valet 2018 och i riksdagen har partiets stöd ökat med 11 procentenheter.

SD har vuxit med nästan 300 procent sedan 2018. Vad har hänt?

– Mycket handlar om att vi haft ett missnöjesparti – Dorotea kommunlista, startat av Jan Andersson, före detta riksdagsledamot för Vänsterpartiet som till slut blev politisk vilde – där de i våras bestämde sig för att inte ställa upp i fullmäktige. Under ett medlemsmöte togs beslut om att stödja SD istället, så många av deras röster har gått dit, säger Bo Christer Eriksson (S), ordförande i Dorotea arbetarekommun.

Vad är invånarna missnöjda med?

– Det är mer oklart. SD:s politik har handlat om att dra ned på det offentliga, på den icke-lagstadgade verksamheten, till exempel idrottsföreningar, studieförbund, musikskola, för att istället satsa pengarna på vård och omsorg.

Svårt att hitta kandidater

I en del Norrlandskommun­er som i Malå, verkar många röster gått till SD i riksdagsvalet samtidigt som de endast fått en marginell ökning i kommunvalet. Enligt statsvetaren Anders Lidström kan det bero på att det kan vara svårt att ta fram kandidater lokalt eller att väljarna är nöjda med partiet lokalt men vill se förändring i landet.

– I just Malå har Vänsterpartiet varit största parti i många år, för att det letts av en omåttligt populär kandidat, Lennart Gustavsson, tidigare riksdagsledamot. Här tror jag det kan ha varit svårt för SD att hitta en kandidat som kan mäta sig med honom.

Han bekräftar också vad den socialdemokratiske ordföranden säger i Dorotea.

– SD:s framgångar beror i stor utsträckning på att man sugit upp missnöje i landsbygdskommuner, det kan då gå ut över partier som tidigare kanaliserat den typen av väljare, som Dorotea kommunlista som 2018 fick 19 procent.

Men han poängterar att man inte ska dra för stora växlar på procentuella ökningar på små kommuner. Dorotea är den näst minsta kommunen i Väster­botten.

– Då behövs inte många röster för att bli stora i procentandelar, säger Anders Lidström.