Med största sannolikhet var påskriften och mötet i Budapest det sista hindret – inför måndagens slutgiltiga omröstning i det ungerska parlamentet – på en extremt långdragen process innan det svenska Nato-medlemskapet till slut är i hamn. 

– Att vara medlemmar i Nato, tillsammans med ett annat land, betyder att vi är redo att dö för varandra, sa president Orbán på pressträffen. 

– Vill man bygga en så stark relation måste det finnas en grund byggd på tillit och ömsesidig respekt, fortsatte Orbán. 

Svenska Freds: ”Tala klarspråk”

Men avtalet får kritik från såväl opposition som fredsrörelsen. 

– Sverige köper återigen Nato-medlemskapet genom militära eftergifter till odemokratiska regimer, säger Kerstin Bergeå, ordförande för Svenska Freds, till Dagens ETC. 

Det var hotet från Ryssland som motiverade den politiska helomvändningen i Sverige för att ansöka om medlemskap i Nato, menar Bergeå. 

– Men ledarskapet i Slovakien, Ungern, Turkiet och USA om Trump skulle vinna valet, har minst sagt en annan syn på Putins styre än vi i Sverige har. Det är dags att tala klarspråk om vad det  innebär att gå med i en militär allians med odemokratiska länder. Eftergifterna kommer sannolikt inte vara över den dag det svenska medlemskapet går igenom, säger hon och tillägger: 

– Det man gör när man knyter såna här avtal är att man legitimerar Ungerns förtryck av oppositionella och av hbtqi-personer. Då gör man upp med en stark militärmakt istället för att kritisera dem. 

MP: ”Bristande demokrati”

Fredagens avtal har egentligen inget med Nato-ansökan att göra, eftersom förhandlingarna inleddes redan 2021 och Ungern fick en offert av Försvarets materielverk som skulle löpa ut sista februari i år. Därför är det svårt att kalla det för en eftergift till Ungern, menar Miljöpartiets försvarspolitiska talesperson Emma Berginger. 

– Som jag ser det var det inga stora nyheter i det här avtalet. Sedan att Orbán ser det som en ursäkt för att svänga om svenskt medlemskap i Nato, ja, det är så han använder det, säger hon. 

Även om Miljöpartiet alltjämt är kritiska till ett Nato-medlemskap så menar Emma Berginger att den situation som Sverige befunnit sig i de senaste två åren inte varit bra. 

– Det här limboläget har inte varit bra ur ett svenskt säkerhetsperspektiv, säger hon och nämner att fokus för MP nu när Sverige väntas bli Nato-medlem är att driva på för ett demokratikriterium inom Nato. 

– Det har varit väldigt tydligt under den här resans gång att regeringen har haft svårt att kritisera länder som Turkiet och Ungern för deras bristande demokrati. Vi tror att det är väldigt viktigt att Sverige tar den rollen inom Nato, och driver på för mer demokrati, fortsätter Emma Berginger. 

V: ”Utrikespolitiskt haveri”

Även Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, är kritisk till att Sverige skriver avtal med ett land som Ungern. 

– Jag tycker inte att Ungern är ett land som Sverige ska närma sig i någon vidare utsträckning, eftersom Orbán har visat sig vara Putins bästa vän i Europa. Men nu är det ändå så att Ungern är EU-medlemmar, de är Nato-medlemmar, och man har haft militärt samarbete med Sverige på en mängd områden tidigare. Så det är väl i grunden bra. Men man behöver säkra till exempel när det gäller tekniköverföring till Ryssland, säger han. 

Han kallar den svenska Nato-processen misslyckad. 

– Det är ett utrikespolitiskt haveri. Att man inte tog riskerna med att Orbán och Erdogan skulle utnyttja den här situationen på större allvar. 

Vill öka pressen

Att Sverige skulle gå tillbaka till en mer kritisk hållning mot Ungern och Turkiet efter att Nato-medlemskapet är färdigt är inte troligt, menar Håkan Svenneling. Inte så länge Ulf Kristersson är statsminister åtminstone. 

– Det är sannolikt att Sverige inte kommer vara samma typ av högljudda motståndare när Ungern är alltmer auktoritärt. Men det har Kristerssons regering visat hela tiden, att man lade sig för Erdogan och man kommer lägga sig för Orbán också. Det här är en del av hans väldigt tydliga utrikespolitik, där man lägger sig för andra stater.

Vänsterpartiet har tidigare sagt att man bör ta ifrån Ungern det kommande ordförandeskapet och rösträtten i EU:s ministerråd och att EU-stöd ska hållas inne. Med fredagens avtal visar Ulf Kristersson att han inte är intresserad av att gå i den riktningen, menar Håkan Svenneling. 

– Det är väldigt viktigt att öka pressen på Ungern, och att ta ifrån dem ordförandeskapet över EU i höst är ett steg för att markera mot inskränkningarna i demokratin och rättsstatens principer. Sedan Orbán tog makten 2010 har demokratin krympt och Freedom House konstaterar att man inte är en demokrati längre, utan bara delvis ett fritt land. Det här är något som Sverige och andra stater måste bli mycket tydligare emot.