Dagen före budgetomröstningen meddelade Mattias Karlsson att Sverigedemokraterna tänker fälla alla budgetar som inte bromsar den ”extrema invandringspolitiken”. Efter att Stefan Löfven dagen därpå meddelat att regeringen ämnar utlysa ett extra val var beskedet från Karlsson: ”Vår ambition är att se till att den här valrörelsen i praktiken blir en folkomröstning för eller emot ökad invandring till Sverige”.

Retoriken från SD var hårdare och mer öppet främlingsfientlig än på länge. Jimmie Åkessons försök att bredda partiet genom att tala om skatter för pensionärer och resurser i skolan var som bortblåst. Under Mattias Karlssons 20 minuter långa presskonferens kokades hela Sveriges samhällsproblem ned till flyktingmottagandet. Från att ha spelat utstötta, i underläge, baktalade och missförstådda valde SD att slå in på en ny, hårdare och konfliktorienterad väg.

– Det var lite otippat, för mig i alla fall, att de så tydligt gick ut och markerade att de tänker försöka fälla varje regeringen som inte vill minska invandringen. Det är ett sätt att markera att de inte vill inordnas i något av de politiska blocken, säger Anders Sannerstedt, lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet och expert på Sverigedemokraterna.

Men den nya, hårdare retoriken betyder inte att partiet har radikaliserats i någon egentlig mening, menar han. Tvärtom är det samma politiska linje som partiet haft sedan länge. Skillnaden nu är att de har dubblat sitt väljarstöd och därmed skaffat sig modet att ställa hårdare krav än tidigare.

Skjuter de sig inte i foten genom att anlägga en så hotfull retorik?

– Jag tror att de som röstar på SD anser att de, bland annat, har som uppdrag att röra om i grytan och vara en blåslampa på de andra partierna. Deras väljare förväntar sig det, och det är precis vad SD har gjort nu. Jag tror att många av SD:s väljare är nöjda med den utvecklingen, så jag tror inte att de skjuter sig själva i foten.

SD:s beslut att skärpa retoriken skiljer sig från den strategi som andra högerextrema partier i Norden har haft för att med tiden normaliseras och ses som naturliga stödpartier. Dansk Folkeparti (DF) har sedan 2001 varit en naturlig del i den danska politiken sedan de tonade ned de rasistiska tongångarna. Då berodde normaliseringen till stor del på att de etablerade partierna i Danmark tog sig an partiets politik och långsamt anammade samma språkbruk, menar Anders Sannerstedt.

Även i Norge sitter högerextrema Fremskrittspartiet (FrP) numera i regering tillsammans med borgerliga Høyre. Även där accepterade övriga partier successivt en radikalisering av invandrings­politiken. Men hur krokig vägen dit är beror till stor del på vilka rötter och traditioner som de högerextrema partierna vuxit fram ur, fortsätter Anders Sannerstedt.

– Den här typen av missnöjespartier har längre historia i Danmark och Norge. Fremskrittspartiet kom fram på 70-talet och föregångarna till Dansk Folkepari likaså. Båda partierna har mer nyliberala rötter till skillnad från SD som har rötter i vitmaktrörelsen. Därför har det varit enklare att acceptera DF och FrP i Danmark och Norge än det varit för de etablerade partierna i Sverige som absolut inte vill befatta sig med SD:s nazistiska arv.

”Helt förväntat”

Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, är specialiserad på nazismens historia i Sverige. Hon menar att den hårda retoriken är ett sätt för Mattias Karlsson att göra ett sorts avstamp inför valrörelsen.

– Det är helt uppenbart att en ny valrörelse och ett nyval är vad SD önskade. Det finns en taktik bakom allt detta, exakt vad den består i återstår att se. Det de gör nu är helt förväntat, det finns inga överraskningar alls, säger Heléne Lööw.

Hon menar att SD är i en situation där ett nyval är ett utmärkt tillfälle att satsa allt på ett kort, eftersom de inte har så mycket att förlora. Antingen behåller de sin vågmästarroll och tvingar de andra partierna i famnen på varandra eller också blir de underdogs igen och kan hämta förnyad kraft i det. Hon menar även att en del av partiets framgångar ligger i att de är just anti till hela systemet, och att de konsekvent förnyar den ställningen genom att inte inordna sig i den politiska kutym eller praxis som annars råder. Det i sin tur lockar de väljare som är kritiska till politiken och politiker i sig.

Jämfört med andra högerextrema partier i Europa ligger den främsta ideologiska skillnaden i att övriga partier kommer ur en populistisk position, menar Heléne Lööw. När normaliseringen av sådana partier uppstår brukar det ske på två sätt. Antingen genom att de högerextrema visar upp en förhandlingsvilja att kompromissa kring vissa frågor, eller också genom att övriga etablerade partier är villiga att förhandla och kompromissa. I fallet med Sverigedemokraterna skulle en sådan normalisering ske om regeringsbärande partier väljer att kompromissa kring budgeten för migration.

– I Sverige har vi en föreställning om att normalisering sker när man bemöter SD med motargument och en motsatt politik, men i så fall hade det varit omöjligt att bedriva politik. En normalisering i dess rätta bemärkelse innebär att man köper argumenten, och det har inte skett ännu.

Tror du att vi kommer att få se en normalisering av SD som ett naturligt stödparti till högerpartierna, som det blev i Danmark?

– Det brukar vara en väldigt lång process som beror mycket på historisk kontext, alltså vad man har för tidigare erfarenheter av sådana partier i landet. Det var samma process med de gamla kommunistpartierna i Sverige. Under lång tid släpptes de in i allt fler sammanhang i takt med att de blev mindre kommunistiska. Ibland kan det gå fruktansvärt snabbt, och ibland tar det lång tid, säger Heléne Lööw.

”Måste försöka flytta fokus”

Devrim Mavi, journalist och medredaktör för antologin Rasismen i Sverige, håller med om att Sverigedemokraternas retorik har blivit hårdare och tydligare, men inte heller hon tror att det handlar om ett ideologiskt skifte i partitoppen.

– Utvecklingen i retoriken säger inte så mycket om att partiet har vridits mer åt höger. Så länge SD inte har majoritet i riksdagen måste de räkna med att bli ignorerade. Deras stöd fördubblades efter valet och det är det som märks nu.

Hon menar att partiets kärna alltid har handlat om främlingsfientlighet och rasism, och att det i grunden är det de får röster på, snarare än allmänt politikerförakt och missnöje. Att liknande rörelsers framgångar nu uppmärksammas i vårt närområde, med allt fler europeiska länder som väljer att minska sin redan hårt begränsade asylmottagning, är en något som Devrim Mavi tror kan gynna SD.

– Så länge de får chans att fortsätta banka in det här budskapet och fortsätter att ställa asylrätten mot välfärden kommer det fortsätta att tilltala allt fler. SD:s utveckling är en del av den utveckling vi ser, inte bara i Europa utan även på andra håll i världen.

Kan följa i samma fotspår

Även om DF och FrP inte har lika fascistiska rötter finns det mycket i deras framgångar som talar för att SD kan följa i samma fotspår. Den politiska utvecklingen i våra grannländer har under de senaste åren varit till de höger­extremas favör. Enligt en opinionsundersökning från slutet av november är Dansk Folkeparti nu för första gången Danmarks största parti med 20 procent av väljarstödet.

– Normaliseringen av de rasistiska rörelserna ser vi inte minst i svensk media där de får hålla presskonferenser och sprida rent av lögner utan att bli oemotsagda. Och när både högerkonservativa och liberaler på ledarsida efter ledarsida säger att borgarna bör samarbeta med SD. Det känns oerhört tungt att SD står och säger att vi står inför ett val där svenska folket ska rösta för eller emot invandring.

Vilken utveckling tror du att vi kan vänta oss?

– Det är svårt att svara på redan nu, nyvalet är inte ens utlyst ännu. Kanske uppstår ett samarbete mellan S och några allianspartier som innebär att vänsterfrågorna tonas ner, och det får vi tyvärr leva med i så fall. Det är så många frågor, som a-kassan, sjukvården och arbetsmarknadspolitiken, där väljarna hoppades att den rödgröna regeringen skulle genomföra förändringar, men som nu inte kommer att ske.

Det viktigaste i den kommande valrörelsen är att de övriga partierna måste vara tydliga med att det inte är en folkomröstning om asylpolitik, som SD vill få det att framstå som, menar Devrim Mavi.

– De måste försöka flytta fokus från det SD vill prata om. Vi får inte göra det till en folkomröstning om asylpolitik utan till en folkomröstning om budgeten.

Kan ändra framtoning igen

Anders Sannerstedt tror inte att isoleringen av SD kommer att upphöra efter ett nyval. Även om det lokalt förekommer samarbeten med SD tror han att vi fortfarande har lång väg att gå innan partiet ses som en naturlig samarbetspartner i rikspolitiken. Detta trots att den kommande valrörelsen ser ut att kunna gynna partiet. Den stora frågan många ställer sig är om Jimmie Åkesson kommer tillbaka från sjukskrivningen lagom till valrörelsen. Många av partiers väljare har angett Åkesson som huvudskäl till att de röstade på partiet, men Anders Sannerstedt tror inte att frånvaron av partiledaren kommer att innebära några större förändringar i väljarstödet.

– Jimmie Åkesson kommer nog vara fortsatt sjukskriven, en valrörelse är inte ultimat att komma tillbaka till efter en tids sjukskrivning. SD kommer att köra med Mattias Karlsson, den nya retoriken ser än så länge inte ut att skrämma deras tidigare väljare. Men internt kommer det nog att diskuteras en hel del om vilken framtoning partiet ska ha i valrörelsen.

Under den senaste valrörelsen tonande partiet ned fokuseringen på islamism och pratade förhållandevis lite om invandring, menar Anders Sannerstedt. Även om Mattias Karlsson fortsatt är partiets ansikte utåt är det inte omöjligt att partiet väljer en liknande linje också i kommande valrörelse.

– Det är ingen som helst tvekan om att SD under våren strävat efter att bli ett parti som vilket som helst, inte minst med nolltoleransen mot rasism, och det visade sig vara väldigt framgångsrikt i efterhand, säger Anders Sannestedt.
 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.